PETER HENRYSSON •
NÄR DU ÖPPNAR ETT nummer av Begrunda, är det inte omöjligt att du tänker eller känner att det gamla evangeliet håller på att bli gammalt. Det är föraktat, förkastat, förlöjligat av människor i dag. Om det inte förnekas så anses det vara irrelevant. Tjänar det någonting till att fortfarande skriva, ge ut – eller läsa ännu ett nummer av tidningen? Kanske är det någon som känner så?
Men ingenting kunde vara längre från sanningen. Det finns inget budskap som är så relevant i dag som evangeliet. Det finns inget budskap som är så livgivande, så livsbefrämjande och livsviktigt som evangeliet.
Det är inte bara så att det tjänar något till att läsa, samtala och skriva om Jesus och hans Ord. Det är ur andlig, moralisk och intellektuell synvinkel alldeles nödvändigt att bevara Ordet liksom att leva av det. Det behöver vi göra var och en personligen och tillsammans med syskon i tron.
Det är viktigt och avgörande att stanna kvar och att inte släppa taget – eller som Jesus själv säger: ”Jag är vinstocken, ni är grenarna. Om någon förblir i mig och jag i honom, bär han rik frukt, ty utan mig kan ni ingenting göra” (Joh. 15:5).
I ELM ser vi en rörelse från land till stad – kanske mer märkbar nu än tidigare. De stora föreningarna växer – i vart fall i antal medlemmar. Till Lund, där jag bor, kommer många studenter som kanske är i staden några år. Men många av dem med ELM-bakgrund kommer inte till ELM:s lokala missionsförening Filippi. Och Lunds universitet är inte nödvändigtvis en institution som främjar tro på Jesus. Av flera skäl kan ELM:s lite lantliga touch behöva anpassas till ett tuffare, hårdare och tyngre stadsliv. Vilka är stadens och det moderna samhällets särskilda utmaningar? Martin Helgesson tecknar bilden av staden i Bibeln i sin artikel i detta nummer av Begrunda: ”Från Hanok till det nya Jerusalem”.
Men vi ska inte tro att Gud är passiv i dag eller att han inte kan hjälpa oss att bo och leva i staden – med Jesus.
Jag vill berätta om Kirsten Powers från New York som skriver i den rikstäckande dagstidningen USA Today och medverkar som nyhetskommentator på CNN och Fox News. Hon arbetade på 90-talet för president Clintons regering.
Kirsten Powers träffade för något år sedan en man, som bjöd henne med till den kyrka på Manhattan där pastor Tim Keller predikar (– aktuell med böckerna Varför ska jag tro på Gud? och senast Korsfäst konung). Under en tvåårsperiod lyssnade Kirsten Powers på hans kraftfulla förkunnelse och övertygades om att Jesus verkligen är den han säger sig vara.
Men Kirsten Powers var inte intresserad av att bli kristen. Det var verkligen det sista hon ville bli. Det lilla hon hade haft av tro som ung ledare var som bortblåst när hon började sina studier på college. I sitt liv som yrkesverksam hade hon vänner som inte trodde och som dessutom var fientliga mot religion och särskilt mot kristen tro. Så det var av ren nyfikenhet som hon följde med till kyrkan. Och hon förklarade för mannen som tog henne med att hon aldrig skulle komma att bli kristen. Det ”fanns inte på kartan”.
Efter ungefär ett halvår började hon likväl tänka att historiska fakta snarare stödde den kristna uppfattningen än tvärtom och att det egentligen inte var intelligent att avvisa den. Tim Kellers förkunnelse var så övertygande att det helt enkelt inte verkade som ett välgrundat ställningstagande.
Hon beskriver det som att Gud på något sätt invaderade hennes liv. Det var något hon inte tyckte om eller egentligen välkomnade.
Rätt vad det var kom hon till en punkt där hon kunde säga: ”Detta är helt och hållet sant. Jag tvivlar inte ens.” Det var inte modigt att bli kristen, förklarar hon, hon hade inget val. Hon försökte låta bli att tro, men hon kunde inte. Om hon hade kunnat undvika det, skulle hon ha gjort det, säger hon i en intervju (juli 2013). ”Att vara kristen i New York underlättar inte i mitt liv eller den värld jag lever i”, tillägger hon. ”Det är inte som i södra USA där alla är kristna. Jag lever och verkar i en värld där inte någon är troende.”
I våras (2013) skrev Kirsten Powers i USA Today och kritiserade sina journalistkollegor i landet för att ha ignorerat fallet med abortläkaren Kermit Gosnell i Philadelphia som misstänktes – och senare dömdes – för mord på flera spädbarn på sin abortklinik. Fallet uppmärksammandes inte på nationell nivå i tidningar och TV – medan media samtidigt dygnet runt vände ut och in på ett annat fall, nämligen en kvinna som misstänktes ha tagit livet av sin pojkvän.
Artikeln i USA Today åstadkom en vändning i amerikansk media, som därefter började rapportera om det. Även i Sverige rapporterades om fallet i ett par, tre artiklar – i vart fall i Expressen. Powers tillfrågades i en intervju om det inte hade krävts en hel del mod av henne att skriva artikeln, på vilket hon anspråkslöst svarade nekande och tillade: ”Det var en fråga om sunt förnuft.” Mer om fallet Gosnell återfinns i detta nummer under ”Tyckt och tryckt”.
När jag läser om den i USA välrenommerade journalisten Kirsten Powers och hennes livs förändring i mötet med evangeliet i vad som kanske kan kallas ”världens huvudstad”, känner jag en stor uppmuntran. Hennes berättelse visar att evangeliet inte bara är sant – och av mig uppfattas som relevant – utan att det än i dag av en modern – och egentligen ointresserad och ovillig – människa kan uppfattas som relevant och sant.
Så låt oss inte släppa taget utan i stället fördjupa vår tro, kunskap och hängivenhet i arbetet för evangeliet både här i Sverige och på andra platser.
Evangeliet är inte vare sig irrelevant eller för gammalt. Det är lika laddat och kraftfullt som någonsin tidigare. Gud är aktiv än i dag och kallar människor i olika samhällsställningar till tro över hela vår jord – även i den verkliga hetluften.
Peter Henrysson
Redaktör