Kristen tro är inte på utdöende. Tvärtom, aldrig förr har så många bekänt sig som kristna. Samtidigt lever vi i tider med de allra största och värsta förföljelserna mot kristna. Och just där kristna drabbas som värst, där kommer flest människor till tro.
Jesus, som levde på vår jord för 2 000 år sedan, var i sin samtid en social person som på alla sätt berörde människor i sin omgivning. Han lyssnade på dem som kämpade med lidande och nöd. Han var närvarande vid bröllop och olika fester, men också när det var sorg. Dessutom undervisade han som ingen annan tidigare hade gjort. När Johannes döparen satt i fängelse och angreps av tvivel om Jesus verkligen var Messias fick hans lärjungar uppgiften att berätta om vad de hörde och såg. Jesus sade som det var: ”Blinda får sin syn, lama går, spetälska blir rena, döva hör, döda uppstår och för fattiga predikas glädjens budskap. Salig är den som inte tar anstöt av mig!”
Aldrig har det funnits så många kristna på vår jord som nu. Ännu kommer Jesus nära och in i människors liv. Även i vårt land, som på olika sätt är sekulariserat, bekänner barn, unga och gamla att de vill tillhöra Jesus. Människor föds på nytt genom att Guds Ande verkar genom Ordet. Även i vår tid blir människor helade, och för fattiga människor som fått syn på att egna gärningar och förtjänster inte gäller inför Gud, predikas glädjens budskap: ”Din synd är förlåten. Från evighet är du utvald till att vara Guds barn.” Det är ett budskap som aldrig slutar att beröra människor. Det är högst aktuellt i dag. Tänk att höra från Mästarens egen mun: Salig är den som inte tar anstöt av mig. Visst är det ett budskap som berör!
Under ett antal år har jag haft förmånen att vara med i Gemenskapen Nytt Hopp för alla i Helsingborg. Jag har där fått bevittna hur människor blivit lösta från olika läror och traditioner som de suttit fast i. Enkel undervisning från Bibeln har lett fram till att flera har kunnat bekänna: ”Nu har jag allt i Jesus.” Några exempel ska jag nämna.
En man som under många år kämpat mot sjukdom och längtat efter att kunna få förvissning om sanningen kom med på våra Alpha-samlingar och blev sista tiden en flitig åhörare i missionshuset. Minuterna innan han flyttade över tidens gräns sjöng hans barn för honom: ”Tryggare kan ingen vara än Guds lilla barnaskara … och hans mål är blott det ena: barnets sanna väl allena.” Efteråt berättade hans dotter om att pappa var lycklig. Han sträckte sina armar mot himlen – och så var han hemma.
Kvinnan som på julafton bekände efter det vi läst julevangeliet: ”Tänk vilken nåd att jag som aldrig haft ett hemland nu fått en trygg tillvaro i Sverige och så har jag framför allt lärt känna Jesus”.
En annan kvinna säger vid samma tillfälle. ”Om jag inte haft Jesus så hade jag inte levt i dag.”
I höst har vi haft en fin Alpha-grupp med flera härliga invandrare som hungrar efter Jesus och att få höra sanningen. Vid språk-caféets andaktsstunder på eftermiddagarna hörs lovsången ljuda mer och mer trosfriskt.
I många länder är Jesus-bekännelse lika med förföljelse. Människor avrättas därför att de sprider ut evangelium. I till exempel Iran är det förenat med livsfara att vara kristen. På samma gång är det procentuellt fler människor som blir kristna i områden där man riskerar tortyr eller fångenskap. Det är tryggt att veta att Jesus är med oss alla dagar och närvarande i livets alla situationer. Han är likadan i dag! Han hjälper de förlorade, frälser arma syndare, han är likadan i dag!
Nils-Göran Nilsson, predikant, Åstorp