Den sanningsvittnande kungen

Paulus förmanar Timoteus i sitt första brev till honom med dessa ord: ”Inför Gud, som ger liv åt allt, och inför Kristus Jesus som inför Pontius Pilatus avlade den goda bekännelsen, uppmanar jag dig: bevara det som han har befallt rent och oförfalskat m m” (1 Tim. 6:13–14). Eftersom Paulus i detta ord tydligt åberopar vår Herres Kristi bekännelse inför Pilatus och allvarligt förmanar Timoteus, ger det oss anledning att överväga vad denna bekännelse innebär och vilket syfte den tjänar. Det är klart vad Kristus har bekänt. Då judarna anklagar honom för att han har gjort sig till konung och Pilatus ställer honom till svars för det, nekar han inte. Han bekänner rätt ut och säger: ”Mitt rike är inte av den här världen.” När Pilatus för andra gången frågar: ”Du är alltså en konung? svarade Jesus: Du säger själv att jag är en konung. Ja, för att vittna om sanningen är jag född, och därför har jag kommit till världen” (Joh. 18:36–37). Här kan du undra: Vad är det som gör detta till den förmaning som Paulus ger Timoteus, att han skulle driva och bevara det som Kristus har befallt, dvs. läran ren och oförfalskad? Svar: Det ena som det andra hänger på att du, om du vill vara en verklig kristen, tror båda delar som Kristus har bekänt, nämligen att han är en kung och att hans rike likväl inte är av den här världen samt att han i denna värld inte gör annat än att vittna om sanningen.
Av det följer att som denne kung är, så måste också hans undersåtar här på jorden vara. Han har namnet att vara en kung. Men de som vill jämföra honom med världsliga kungar och regenter måste ändå anse honom för en eländig och ömkansvärd människa. Världsliga kungar ståtar med sin prakt och anses av hela världen för härliga, men den fromme, fattige Kristus har inte alls något sådant anseende. I stället bespottas och hånas han. Han döms till döden, ängslas vid korset och dödas. Det är därför han säger: Mitt rike är inte av den här världen.
Men varför bär han då namnet kung? Svar: Han är en sådan kung som är rättfärdig och en hjälpare, säger Sakarja, kap 9. Därför får den som tillhör hans kungarike inte förvänta sig att Kristus skall göra mot honom vad världsliga kungar gör. Nej, han förlåter synder, skänker rättfärdighet, frälser ifrån den eviga döden, giver den helige Ande och evigt liv åt alla som hör hans röst. Detta rike börjar han här på jorden. Det sker genom Ordet och tron. Så vi har nu en evig, allsmäktig kung, Jesus Kristus, Guds Son, som räddar oss ifrån djävulens våld, synden och den eviga döden, men inte från den kroppsliga döden. Här på jorden måste vi lida och dö, precis som vår kung själv har lidit och dött. Den som känner denna sida hos denne kung och hans kungarike, ger sig villigt under korset. Han vet inte bara att det har gått också hans herre Kristus, den evige kungen, så. Därför är han också villig och beredd till lidande. För tjänaren skall inte ha det bättre än sin herre. Även om han måste lida här, har han den trösten att i det andra livet skall det för alltid vara glädje och härlighet. Detta gör de kristna modiga även mitt i anfäktningen och döden. Men de andra som inte vet detta, kan inte annat än sörja, klaga och vara otåliga, när det går dem illa. Till slut förtvivlar de alldeles. Det beror på att de i grunden inte tänker om Kristus annat än att han är en den här världens kung. Kungar här i tiden skall skydda sina undersåtars kropp, liv och egendom, medan Kristus, härlighetens konung, sätter kropp och egendom, liv och allt på spel. För här på jorden skall du inte av din kristna tro ha den njutningen, att du har överflöd och inte saknar något. Se på din kung, Herren Jesus själv, hur går det honom? Vad ståtar han med? Vad har han för gott liv? Hur härlig anses han? Där finns inget annat att se hos honom än lidande. Jesus låter sig bespottas, hånas och skymfligen dö. Han regerar på ett enda sätt, nämligen genom sanningens vittnesbörd, dvs. genom det heliga evangeliet. Genom det ger han den helige Ande i hjärtat, förlåter synd och skänker hopp om evigt liv. Men allt detta sker endast genom tron och Ordet: Det är inte synligt annat än i hoppet. Men när den här världens rike upphör, då skall hans rike och härlighet uppenbaras. Då skall vi leva för evigt och regera med honom över allt i himmel och på jord.

En krona han ej bär
men dock en konung är;
hans prakt är ganska ringa,
dock kan han döden tvinga.
Hosianna, pris och ära
vår konung vi hembära.

Martin Luther

Evangelisk själaspis för hemmet
Onsdag femte veckan i fastan, s. 204
Bibliska betraktelser för var dag i året ur Dr M Luthers Skrifter
Utvalda och ordnade av Julius Leopold Pasig
Stockholm 1882. Bearb. av red.