När de utsattas försvarare sätter ner foten

Folket i Israel ägnar sig åt fromma yttre ceremonier samtidigt som de förtrycker de svaga och fattiga. Den kombinationen har Gud minst sagt svårt för. Han
reagerar och vädjar om social rättvisa. Vi har kommit fram till tredje delen i vårt studium över Amos bok.

Folket i Israel ägnar sig åt fromma yttre ceremonier samtidigt som de förtrycker de svaga och fattiga. Den kombinationen har Gud minst sagt svårt för. Han
reagerar och vädjar om social rättvisa. Vi har kommit fram till tredje delen i vårt studium över Amos bok.

NÄR FRAMGÅNGEN, VÄLSTÅNDET och freden kom var det närliggande att tolka det som ett uttryck för Guds välsignelse och en acceptans av hur folket levde.1 Självsäkerheten var därför utbredd i Israel på Amos tid, speciellt bland överklassen i landet.

Men sambandet mellan välstånd och välsignelse i det här fallet förnekas med all önskvärd tydlighet i profetboken Amos. Det är verkligen inte en positiv bild av Israels moral som målas upp när den beskrivs utifrån Guds perspektiv. Folket kunde off ra och delta i gudstjänster och samtidigt i sina hjärtan mest gå och vänta på att sabbaten skulle ta slut så att de åter kunde börja fuska med vikter och handel.2 Man får nästa intryck av att Amos åhörare inte trodde att Israels relation till Gud berodde på något annat än deras ceremoniella off er.3

Amos beskriver genomgående överklassen som lata, frossande och likgiltiga inför den nöd som fanns runt omkring dem, en nöd som de även själva bidrog till att skapa.4 Under de luxuösa festerna skrålade de till musiken i tron att de ärade Gud minst lika mycket som kung David hade gjort, medan de i verkligheten föraktade sin nästa och bara ärade sig själv med sina sånger.5

Porten, den plats och ’institution’ där rättssaker och tvister avgjordes, var präglad av mutor och orättfärdighet.6 Girigheten hade gått så långt att man sålde ”den fattige för ett par skor”. Man gjorde alltså sina landsmän till slavar trots att skuldbeloppet var så lågt som ett par skor.7

Överraskningarna

Genom sin predikan kommer Amos med en del överraskningar till sina åhörare. Retoriken är dräpande när han bland annat beskriver Samarias överklasskvinnor som ”Basankossor” som ska hängas med slaktkrokar8 och liknar Israels falska förhoppningar om räddning vid ett upphittat kadaver.9

Amos har en annan syn på sambandet mellan teologi och etik, lära och liv, än vad som är rådande i Israels omvärld. För honom framstår det som självklart att Gud ser in i folkets liv och märker hur de förtrycker de svaga och fattiga. Gud vill social rättvisa.10 Han ser, vet och bryr sig om hela livet. Detta stämmer med hur Gud framställs genom Amos bok i övrigt – som kosmos skapare och herre med kontroll över tillvaron.

En ytterligare överraskning är att det religiösa livet inte ’fungerar’. Trots att det inte var ovanligt att skryta över sin fromhet, fi ra de påbjudna festerna och att off ra ’det lilla extra’ i tron att man därmed behagade Gud11 hamnade folket i fokus, i stället för Gud och hans vilja. Guds avsmak framställs tydligt:

Jag hatar era fester, jag föraktar dem, jag tål inte era högtider. För även om ni off rar både brännoff er och matoff er åt mig har jag ingen glädje i dem. Men låt rätten flöda fram som vatten och rättfärdigheten som en ständigt rinnande ström.12

När folket vänder sig bort ifrån lagen och ett liv som skulle spegla Guds vilja kommer därför Guds dom, tydligt predikad genom Amos.

En ytterligare konsekvens av Amos gudsbild är att Gud också står på den fattiges, svages och förtrycktes sida. Därmed är Gud emot de i folket som trycker ner och utnyttjar de utsatta. Gud hade nämligen inte förändrat sig. Han var fortfarande ”änkors och faderlösas försvarare”.13 Han blev fortfarande arg när de rika förtryckte de fattiga och han kallade därför folket genom Amos till omvändelse och lydnad mot hans vilja, uttryckt i den lag som Israel hade fått genom Mose. Detta insåg inte Israels religiösa och politiska elit vidden av.

Lösningen

Lösningen för folket, om de ville undvika den kommande domen, var en sann och hel omvändelse till den Gud som ville att de skulle komma till honom.14 Amos hårda domsbudskap blandades med Guds innerliga önskan om omvändelse – en sann omvändelse som skulle omfatta hela livet. Dessvärre ville inte Israel lyssna och detta tema återkom således om och om igen i Gamla testamentet. Vad menar ni med att krossa mitt folk och mala sönder de fattiga?” säger Herren, Herren Sebaot.15

Då och nu

Perspektiven från Amos bok på Gud och på den svage och utsatte utmanar oss i dagens samhälle. Tron på Guds eviga och oföränderliga karaktär och vilja för våra liv är en varning och en kallelse till oss. Hur förhåller vi oss till nöden runt omkring oss? Hur behandlar vi den utsatte? Det är frågor som en läsning av Amos väcker och ska få väcka hos oss. Vi lever i en tid där socioekonomiska skillnader än en gång växer i vårt land och i en tid med svåra konflikter i vår omvärld. I dess kölvatten står vi inför stora migrationsutmaningar. Frestelserna att fokusera på en utvändig religiositet eller att avskärma sig från den här världen är reella även i vår tid. Men Gamla testamentet generellt och Amos bok i synnerhet förnekar en dualism där man skiljer andliga frågor från etiska, moraliska och sociala som om de senare inte var viktiga. Kyrkan har ett stort uppdrag att utrusta och medvetandegöra kristna om deras kallelse att verka i samhället, kämpa för rätt och rättfärdighet och att vara den svages och utsattes röst i ett allt mer kärlekslöst samhälle.

ÄVEN OM KYRKAN KÄMPAR för relativa segrar så ber och väntar hon på den dag då allt ska bli nytt och gott. Nya himlar och en ny jord där rättfärdighet bor väntar,16 ett löfte som Amos lyfter fram i slutet av sin bok. Denna ljusglimt i mörkret blir temat för nästa artikel.

FREDRIK SMETANA

missionssekreterare, Vännäs

 

  1. Amos 6:1f.; Smith, G. V. (1998), Amos, Mentor, Fearn, Ross-shire, Storbritannien, s 117–118
  1. Amos 8:4–6
  2. Barton, John (2012), The Theology of the Book of Amos, Cambridge University Press, New York, s 67–68
  1. Amos 4, 6
  2. Amos 6:5f.
  3. Amos 3:10f.
  4. Amos 2:6, 8:6; se Smith 1998, s 117–118
  5. Amos 4:1f.
  6. Amos 3:12
  7. Barton 2012, s 195–96
  8. Amos 4:4–5
  9. Amos 5:21–22, 24, jämför Hos. 6:6
  10. Ps. 68:6, 2 Mos 22:22
  11. Se Amos 4:6f., 5:4
  12. Jes. 3:15. Senare i Jesajaboken (kapitel 59, 63) beskrivs Gud som en krigare som slår ner förtrycket och befriar de utsatta. Se även Hos. 6, Jes. 1, Sak. 1
  1. 2 Pet. 3:13
Foto: lightstock.com / Tina Vanderlaan