Språkhjälp och gemenskap

I flera av ELMs missionsföreningar pågår arbete för invandrare. Här får vi en översikt och även glimtar från några av de större verksamheterna.

”Äntligen tisdag”
I november 2015 startade Evangelisk-Lutherska Föreningen (ELF) i Kristianstad upp det som kom att heta ”Äntligen Tisdag”. Det är en öppen verksamhet för så kallade nyanlända med förlaga i Kviinge församling.
På ”Äntligen tisdag” brukar vi äta en enkel måltid tillsammans, spela spel och samtala kring borden. Därefter hålls en ’lektion’ i något ämne. Besökarna är i huvudsak syrier men några kommer från Palestina, Eritrea eller Afghanistan. De flesta är muslimer.
Vi som arbetar med ”Äntligen tisdag” har förbluffats över många personers förmåga att lära sig språket så snabbt. Vi har kunnat glädjas över positiva asylbesked, lägenhetskontrakt, praktikplatser och jobb. Men i andra änden har vi också bevittnat svårigheter att få ihop drömmen om det nya landet med verklighetens samhälle. Vi har mött sorg över krig, förluster och över att vara förälder till barn som fortfarande är kvar i hemlandet eller i något annat land. Ett sms som kom i början av sommaren får vara en hälsning från en av de nyanlända: ”När vi träffa jag känner att jag är med min familj. Jag mår ledsen eftersom det inte finns äntligen tisdag på sommaren. Men vi måste träffas i alla fall.”
Efter sommaren har vi startat upp på samma sätt som under våren men med den förändringen att vi nu erbjuder ett flertal studiecirklar utöver den öppna verksamheten. I studiecirkeln kan vi mötas i mindre grupper, delvis med fasta medlemmar, och därmed lära känna varandra mer och ge en bättre språkintroduktion. Vi har startat upp två matlagningskurser, en kurs i bil och trafik, en kurs i eget företagande och en i att läsa böcker på svenska.
”Äntligen tisdag” är i grunden en diakonal verksamhet. Vi vill möta den enskilda medmänniskan och hans eller hennes upplevda behov. Men vi vill också vara med och påverka vårt samhälles framtid. Personligen ser jag som det största behovet, men också den största förmånen, att få förmedla hopp, självförtroende och ibland tröst i ett nytt land. Vänskap har fått uppstå som gör att flera av oss träffar varandra även utanför ”Äntligen tisdag”. Det är när förtroenden skapas som vi på riktigt möter och ser varandra och då börjar också samtalen om de stora frågorna om tro, kärlek, religion och politik …
Verksamheten bedrivs med stöd från Sensus och Sparbanksstiftelsen Skåne.

Karin Persson
www.facebook.com/antligentisdag

 

Språkkaféet på Nytt Hopp
Med glädje i ögonen berättar en palestinsk-syreansk man: ”Jag var på Migrationsverket utan tolk. De sa: ’Du kan svenska efter bara åtta månader.’ Jag sa: ’Kyrkan har lärt mig.’”
Mannen kände att den språkhjälp som han två gånger i veckan fått på Nytt Hopp i Helsingborg hade gett honom frimodighet att prata svenska.
En kvinna från Turkiet som besöker oss uttrycker med tacksamhet: ”Jag känner en sådan frid när jag kommer hit.”
I Helsingborg har språkkaféet på Nytt Hopp öppnat i nyrenoverade lokaler i höst. Från Bollbrogatan kommer man direkt in till språkstudier som sker i olika grupper. Vi använder alla rum att sitta i för att rymma de cirka 40 gäster som vill öva svenska under tisdags- och torsdagseftermiddagarna. Runt det öppna samtalsbordet trängs gäster i huvudsak från Syrien, Afganistan, Irak och Sudan. De flesta av dem är unga, strax under 30 år. En del av dem går i skola och behöver hjälp med sina svenskaläxor.
Flera av våra asylsökande vänner är inne på sitt andra år i väntan på besked. För att få struktur på undervisningen har vi tagit hjälp av läromedel och håller studiekurser med dem. Det är volontärer, varibland de flesta nått pensionsåldern, som håller i vägledningen och som gör det möjligt att driva språkkaféet under eftermiddagstid. Deras insats är fantastisk! Ett fint och välkomnat tillskott är även studenter från Strandhems bibel- och lärjungaskola!
Under eftermiddagens tre studietimmar varieras studierna med fikasamtal och möjlighet att vara med på en enkel andakt. Ibland stannar vi upp i bibelläsningen för att tolka till andra språk.
Förutom språkkafé finns på Nytt Hopp en kvinnogrupp som träffas på tisdagar. Vi kallar oss Hannas Hus och brukar använda Hannas bönekalender som mediamissionsorganisationen Norea Sverige ger ut.
– Jag tycker det är så värdefullt att vi kvinnor får be för varandra i hela världen, poängterar en kvinna från Peru som varit med oss i flera år.
Vi inleder träffarna med bön och den här terminen stickar vi sedan innetofflor och syr tygkorgar. Tillsammans lagar vi en vegetarisk soppa och samtalar under måltiden över någon relevant frågeställning, som till exempel: ”Vad ger oss vila?” Den här terminen är det tänkt att samtalen ska knytas ihop och landa i Psalm 23 som vi avslutningsvis läser.
Kristina Runeson
www.nytthopp.se

 

Andra verksamheter för människor som invandrat
Senaste åren har språkkaféer startats upp i flera av ELMs föreningar. I Kristna Föreningen Filippi i Lund finns Språk och Gemenskap sedan hösten 2015. Träffarna leds av Kristina Runeson tillsammans med ett flertal volontärer. Språk och Gemenskap är öppet på måndagseftermiddagarna och följer samma upplägg som på Nytt Hopp.
I Lund är man också i uppstarten av ”Mosaik”, ett arbete som riktar sig mot ensamkommande flyktingar. Folke Johanneryd leder arbetet tillsammans med andra unga vuxna i 20–30-årsåldern.
Liksom i Lund kallar man även i Betlehemskyrkan i Malmö det språkkafé man öppnade i februari i år för ”Språk och Gemenskap”. Arbetet leds av Markus Hector tillsammans med ELUs ungdomsledare och volontärer från föreningen. Även här följer upplägget det på Nytt Hopp med det undantaget att man har andakten som avslutning på dagen.
I Örkelljunga är det föreningen Integration för alla (Ifall) som söker engagera byns olika organisationer till arbete för invandrare. Inom ramen för Ifall driver missionsföreningen ett språkkafé med ett trettiotal gäster i missionshusets källare varje torsdagseftermiddag. Samuel Petersson är samordnare och har till sin hjälp ett tiotal volontärer från föreningen vid varje tillfälle. Man har en frivillig andakt och erbjuder även viss tillsyn av barn så att deras föräldrar kan få tid att studera.
I Åsljunga, en by på 650 invånare, placerades hösten 2015 cirka hundra flyktingar. Byn mobiliserade genom klädinsamling, öppnade hem och gör fortfarande en stor insats för de ankomna. Svenska kyrkan har en viktig roll att spela i arbetet, men också medlemmarna i missionsföreningen.
I Hjärsåslilla missionshus hyr en eritreansk ortodox församling in sig och har gudstjänster på söndagarna.
I Sackeuskyrkan i Umeå är Café Rafiki öppet varje torsdag mellan klockan 20 och 22. Rafiki syftar till att bygga vänskapsrelationer och kafékvällarna bjuder på fika, gemenskap, spel, bakning och annat. Ibland ordnas aktiviteter på annat håll, så som bowling, skoterutflykt eller kanotutflykt.
Under kafékvällarna hålls en enkel andakt, med sång och ett bibliskt vittnesbörd för att presentera Jesus och den kristna tro. Deltagande är frivilligt och sker i kyrksalen, skilt från kaféet.
Den här hösten finns möjlighet för den som vill, att först gå en Alpha-kurs kl. 18 och sedan komma med till kaféet kl. 20.
Markus Hector
Malmö

 

Varför startar flera av ELMs föreningar språkkaféer? Vi frågar ELM Syds samordnare, Kristina Runeson.

  • Det finns ett behov i samhället. Vi har många asylsökande omkring oss som ännu inte fått börja läsa svenska eftersom de väntar på uppehållstillstånd.
  • Många nysvenskar har svårt att få kontakt med svenskar och därmed svårt att integreras. På språkkaféer kan en personlig relation byggas till skillnad från på många av samhällets institutioner.
  • Vi får vara med och bygga broar mellan olika folkgrupper, kulturer och religioner.
  • Som kristna föreningar mår vi bra av att konkret få hjälpa människor som behöver vårt stöd.
  • Vi får många nya härliga vänner.
  • Vi kan på ett naturligt sätt få bjuda vidare till annan verksamhet i lokalerna – kafégudstjänster, bibelstudier, alfagrupper, söndagsskola, hobby och körverksamhet.
  • Vi som gemenskap är en stor resursbank med kunskap från många olika yrken som kan vara till stor hjälp för en nysvensk.

Några sätt att hjälpa till med integrationen:

  • Att vara mentorsfamilj
  • Att göra en semesterresa tillsammans
  • Att ordna barnkalas ihop
Foto: Kristina Runesson