Redaktören har ordet • mars 2017

Den som önskar förstå skillnaderna mellan olika kyrkosamfund gör klokt i att studera såväl samfundens historiska tillkomst och deras senare ställningstagande i kontroversfrågor som vad de lämnar åt den enskilde medlemmen att ta ställning till.

Även i en missionsrörelse som ELM finns dessa tre kategorier. Reformationens betoning av Skriften, rättfärdiggörelsen och förhållandet mellan lagen och evangeliet har varit kärnpunkter allt sedan rörelsens bildande. Ställningstaganden har gjorts i enskilda kontroversfrågor. Utöver detta finns frågor där rörelsen inte talar med en offentlig röst, exempelvis på exakt vilket sätt Gud skapade världen, vilken som är dagens Israels status i Guds frälsningsplan och hur man ska uppfatta den fortsatta funktionen av Andens karismatiska nådegåvor. Det betyder inte att frågorna skulle vara av ointresse eller att alla argument på dessa områden värderas lika, men det betyder att frågorna inte uppfattas att vara av den art att vi kan eller behöver nå en fullständig samsyn inom rörelsen. Carl Olof Rosenius skrev att: ”När man tänker sig att alla uppriktiga kristna skall kunna komma fram till samma uppfattning i alla frågor, då hör det samman med en inbillning om att vi ska kunna förstå allting och förstå det på samma sätt. Nej, det går inte till så här i livet. Det är bara en som förstår allt, men vår insikt är bara brottstycken.”

I det här numret av Till Liv får vi ta del av ett samtal mellan en teolog som tror att Anden än i dag är verksam genom sina karismatiska gåvor och en som uppfattar dessa som något avslutat i och med apostlarnas gärning. Välkommen att lyssna, fundera och söka ta ställning till vilken förståelse av Bibelns undervisning som har starkast stöd!

MARKUS HECTOR
markus.hector@tillliv.se

Foto: Ilya Ilyukhin