Jesus tog de tolv åt sidan och sade till dem: ”Se, vi går upp till Jerusalem, och allt som är skrivet om Människosonen genom profeterna ska gå i uppfyllelse. Han ska utlämnas åt hedningarna, och de ska håna och skymfa honom, spotta på honom, gissla honom och döda honom. Och på tredje dagen ska han uppstå.” Men lärjungarna förstod ingenting av detta. Det var fördolt för dem, och de fattade inte vad han menade.
När Jesus närmade sig Jeriko satt en blind man vid vägen och tiggde. Han hörde folk gå förbi och frågade vad som hände. Man berättade för honom att Jesus från Nasaret gick förbi, och då ropade han: ”Jesus, Davids son, förbarma dig över mig!” De som gick främst sade åt honom att vara tyst, men han ropade bara ännu mer: ”Davids son, förbarma dig över mig!” Jesus stannade och befallde att mannen skulle ledas fram till honom. När han kom närmare frågade Jesus: ”Vad vill du att jag ska göra för dig?” Han svarade: ”Herre, gör så att jag kan se igen!” Jesus sade till honom: ”Du får din syn. Din tro har frälst dig.” Genast kunde han se, och han följde Jesus och prisade Gud. Och allt folket som såg det prisade Gud.
Luk. 18:31–43
I Uppenbarelsebokens tredje kapitel beskriver Jesus hur församlingen i Laodikea resonerar, men förklarar sedan hur saker och ting egentligen ligger till. Du säger: Jag är rik, jag har fått rikedom och behöver ingenting. Och du förstår inte att just du är eländig, ynklig, fattig, blind och naken.1
Fastlagssöndagens evangelium berättar om en man som i fysiskt och materiellt hänseende var både eländig, ynklig, fattig och blind. Hans hörsel var det dock inget fel på och nu reagerar han kraftfullt när han får veta att Jesus går förbi. Jesus, Davids son, förbarma dig över mig, ropar han.
Dessa ord var inte bara ett nödrop från en tiggare bland många andra. Det var ett förvissningens rop från en man som hade identifierat Jesus med den utlovade Messias. Den blinde tiggaren utanför Jeriko hade haft öppna öron för vad som stod skrivet om Jesus, om Människosonen. Han hade tagit fasta på Skriftens ord. Faktiskt tycks det som om han hade förstått bättre än lärjungarna vem Jesus var – både ”Davids son”2 och ”Herren din förbarmare”.3
Strax före berättelsen om den blinde mannen möter vi i Lukasevangeliet en rik, ung man vars första fråga lyder: Vad ska jag göra för att få evigt liv?4 Den frågan ställde aldrig tiggaren utanför Jeriko. Om den rike ynglingen fokuserade på vad han skulle göra, var tiggarens fråga vad Gud kunde göra för honom. Han fick också precis den frågan ställd direkt av Jesus: Vad vill du att jag ska göra för dig?
Den rike mannen tycks inte ha haft det så illa ställt, vare sig i jordiskt eller andligt avseende. När Jesus påminner honom om budorden kunde han ge det lugnande beskedet att han hade hållit allt detta ända sedan han var ung.5 Med den blinde tiggaren var det helt annorlunda. Han hade inga som helst förtjänster att redovisa för Jesus. Det var bara om förbarmande han bad, om att få sin syn.
Den rike mannen hade rikedom och behövde ingenting. Han blev djupt bedrövad när Jesus satte fingret just på detta som hans problem. Bedrövad gick han bort ifrån Jesus. Tiggaren utanför Jeriko fick i stället ta emot allt av Jesus. Han fick sin syn och blev frälst. Av nåd fick han ta emot syndernas förlåtelse och det eviga livet. Efter att han botats följde han Jesus och prisade Gud.
I fastetiden vill Jesus ta dig åt sidan på samma sätt som han tog de tolv åt sidan på väg upp till Jerusalem. Han vill leda dig in i Ordet, in i de profetiska skrifterna som talar om honom som den utlovade Människosonen med makt på jorden att förlåta synder. Denna makt har han eftersom han blev utlämnad åt hedningarna, hånad, bespottad, gisslad och dödad. För dina synders skull gick han denna kärlekens väg. Du som i dig själv är eländig, ynklig, fattig, blind och naken – det var för dig han gjorde detta! Han utlämnades för dina synders skull och uppstod på tredje dagen för din rättfärdiggörelses skull.
Bön: Jesus, du som lyssnar till den som ropar till dig om förbarmande, tack att du ännu i dag är Davids son, den utlovade Människosonen. Hjälp mig, som i mig själv inte är annat än fattig, blind och naken. Tack för frälsningens gåva och för att jag får följa dig!
Johan Åström
predikant, Alingsås
- Upp. 3:17
- Matt. 1:1
- Jes. 54:10
- Luk. 18:18
- Luk. 18:21