En samlande person i ELM-rörelsen är missionsledare Daniel Ringdahl. I Till Liv skriver han under rubriken ”Missionsledaren”.
Personligen börjar jag tröttna på vintermörkret någon gång mellan december och januari, men desto härligare är det när dagarna blir längre! Det är kanske lätt att tänka att historien följer samma mönster och att vi går mot ständigt nya (moraliska) segrar, men riktigt så enkelt är det ju inte. Inte för ELMs del heller. I den förra ledaren pekade jag på ett antal frågor som jag tror att ELM behöver arbeta med under de kommande åren. Med sin Jesusglädje, Bibeltillit och Missionsiver har ELM något värdefullt att ge svensk kristenhet, men vi behöver också vara en del av kristenheten. Inför de kommande tio åren tror jag att vi i ännu högre grad kommer att behöva varandra.
Kristenheten i Sverige är hårt pressad från det omgivande samhället och trycket på anpassning är stundtals högt. Präster som hävdar lojalitet mot Skriften före kyrkomötets riktlinjer kan bli av med sin prästkrage, mediedrev följer den som uttalar sig i fråga om samkönade relationer och det politiska inflytandet över Svenska kyrkan har snarare blivit starkare sedan kyrka-stat-separationen vid millennieskiftet.
Men det är inte bara gentemot det omgivande samhället som vi känner av trycket. Även inom samfunden går det en linje. Hur tröttsamt exemplet än är så är vigsel för samkönade ett bra exempel. Frågan skär rakt igenom samfunden, och det är nog mer än en kristen som drar sig för att säga sin mening – till och med kring kyrkfikat? Ingen kristen ledare jag känner längtar egentligen efter att ta strid om detta men i frågan ser man någonting större som gäller synd och nåd och Guds goda vilja för oss. Därför talar man.
Jag tror att tjugotalet blir ett decennium då ett svärd går genom svensk kristenhet och då lidandet tilltar för dem som bekänner Jesus som Herre och Bibeln som Guds ofelbara Ord. Det är trossatser som vi delar med stora delar av kristenheten, men hur många av oss kommer att vara beredda att bära korset med Kristus i vardagen?
Jag tror inte att vi går mot ljusare tider mänskligt sett. Jag tror att trycket kommer att fortsätta vara hårt. Men jag vet också att det finns bröder och systrar, i svensk kristenhet, som vill ta Paulus ord på djupaste allvar: Och anpassa er inte efter den här världen, utan låt er förvandlas genom förnyelsen av ert sinne … (Rom. 12:2). Samtidigt som ELM stärker sin egen identitet behöver vi stå tillsammans med andra kristna och vara ett vittnesbörd om Guds kärlek genom Jesus Kristus.
Det paradoxala är att lidandet bär med sig en förvandlande kraft och är något naturligt, enligt i Skriften. Alla Guds heliga har fått lida, men de hyllas i dag som hjältar och har blivit ett vittnesbörd för världen. Patriarken av Konstantinopel sa i en intervju för ett antal år sedan apropå den grekisk-ortodoxa kyrkans lidande: I evangeliet står det att vi har fått nåden att inte bara tro på Kristus utan också att lida för hans skull (Fil. 1:29). Kanske kommer vi därför att se ett samband mellan de kristnas lidande och kyrkans tillväxt i Sverige under de kommande tio åren? Kanske kommer vi också att få se ett samband mellan ELM-ares lidande och ELMs tillväxt?
Tanken på ett decennium med ökat tryck och lidande ter sig motbjudande, och samtidigt … Den som kallar oss är ju Herrens lidande tjänare som blev genomborrad för våra brott, slagen för våra synder … för att vi skulle få frid … (Jes. 53:4–5). Han begär inget av oss som han inte själv har gått igenom och han har lovat att gå med oss, leda och bära oss genom allt. Därför går vi, trots allt, mot ljusare tider, för saliga är ni om ni hånas för Kristi namns skull, för härlighetens Ande, Guds Ande, vilar över er (1 Petr. 4:14). Vad har vi då att vara rädda för?
Daniel Ringdahl,
missionsledare, Stockholm
Delta gärna i samtalet om ELMs framtid! Det kan man göra vid frukostbordet, i lokalföreningen, i region- eller riksstyrelse. Eller varför inte skriva en insändare till Till Liv? Alla åsikter är välkomna, så länge de framförs i en respektfull ton. Skicka i så fall din insändare till redaktor@tillliv.se