Lars Hjort från Ödsmål har under månaderna februari – april å MVB:s vägnar fullgjort ett korttidsuppdrag som lärare vid det teologiska seminariet i Asella, Etiopien. Här förmedlas hans intryck av det andliga läget i landet och speciellt i den Lutherska Kyrkan i Etiopien (LCEt).
Lars Hjort från Ödsmål har under månaderna februari – april å MVB:s vägnar fullgjort ett korttidsuppdrag som lärare vid det teologiska seminariet i Asella, Etiopien. Här förmedlas hans intryck av det andliga läget i landet och speciellt i den Lutherska Kyrkan i Etiopien (LCEt).
Den evangeliska kristenheten växer lavinartat i Etiopien. På ort efter ort planteras och växer nya församlingar. Väckelsens vindar blåser kraftigt. Guds rike sprids till nya platser, folkslag och generationer.
Vindarna har svept in även i den Lutherska Kyrkan, LCEt. Det är en glöd i gudstjänster och möten. Det är ett rakt budskap om Jesus Kristus som Herre och Frälsare. Det är en inbjudan till omvändelse och lärjungaskap. Och några går väckta från sömnaktig vanekristendom, lagbunden islam eller andefruktande animism till en tro på den Herre som förbehållslöst och befriande tar emot syndare, förlåter dem deras synder och ger dem ett återupprättat och evigt liv.
Det är en glädje att möta dessa kristna och dela deras gemenskap. Samtidigt märks det ibland att viljan och engagemanget är större än erfarenheten och kunskapen i kristen tro. Misstag och felsteg, som kyrkan och kristna i tidigare generationer bittert erfarit, görs nu på nytt bland nykristna och nyväckta. Det smyger sig in en ganska stor lagiskhet, där yttre mönster i en kristens liv blir viktigare än hjärtats tro på nåden i Kristus. Glädjen över den Helige Andes verk och gåvor leder lätt till läror om att man måste uppleva och erfara mer för att vara en rätt kristen, i stället för att få vila i det Kristus en gång gjort för alla genom sin offerdöd och sin segerrika uppståndelse.
I denna situation av glädjefull växt och samtidigt lite oroande tendenser är kyrkans ledarskap oerhört viktigt. Präster, evangelister, församlingsäldste, körledare, lärare m.fl. behöver få mer kunskap i Guds ord och i den evangelisk-lutherska bekännelsen. Ökad kunskap och erfarenhet ger ett ökat självförtroende och trygghet och gör det också lättare att se vad som är sunt och osunt, att vägleda, uppmuntra, avgränsa och inspirera.
Under min korta vistelse som lärare vid Lutheran Theological Seminary (LTS) i Asella, Etiopien, fick jag ana något av vad god utbildning kan få betyda för kyrkan och dess församlingar. Seminariet med sina fina lokaler, sitt bibliotek, sin lärarstab och goda yttre miljö kan – med rätta prioriteringar och stöd – få vara med att utrusta kyrkan i dess viktigaste behov i dag: ledarskapet – det andliga och praktiska.
För närvarande håller nio unga män på att utbildas till präster eller evangelister. Fyra av dem ska tjänstgöra i Mekane Yesus-kyrkan och de övriga i LCEt.
Under de senaste åren har LCEt anställt många präster och evangelister. För tillfället är kanske behovet mättat, och dessutom finns inte ekonomiskt underlag för att anställa ännu fler. Däremot finns det stora behov för att fördjupa och fortbilda de redan anställda och att utbilda andra ledarkategorier.
Nya områden som diakoni, lekmannaansvar och praktisk fortbildning borde kunna tillgodoses via seminariet. Självklart kräver ny inriktning ett nytänkande, men också fortsatta resurser.
Kanske kan vi vara med och stödja i detta viktiga arbete, genom bön och resurser. Den evangeliska kristenheten i Etiopien står inför många stora utmaningar, där ledarskapet, enligt min åsikt, får en avgörande betydelse. Där kan LTS få fylla en viktig uppgift.
Lars Hjort