Missionärsparet Sture och Elsie Bengtsson från Ingelsträde i Skåne har tillsammans med sonen Samuel tillbringat några veckor bland sina vänner i den Evangelisk-Lutherska Kyrkan i Etiopien (LCEt). Några av deras intryck förmedlas här av Elsie.
Missionärsparet Sture och Elsie Bengtsson från Ingelsträde i Skåne har tillsammans med sonen Samuel tillbringat några veckor bland sina vänner i den Evangelisk-Lutherska Kyrkan i Etiopien (LCEt). Några av deras intryck förmedlas här av Elsie.
Vi fick fira påsk bland våra vänner i Etiopien. Väl hemkomna efter en fantastisk tid kan vi bara säga: ”Tack, gode Gud, för allt!”
Herren är min herde, mig skall intet fattas.
– Ett land i krig… Ska ni resa dit? Så hade folk undrat. Vad vi såg var lugna och vänliga människor. Bara när kriget kom på tal drogs en skugga över ansiktena. Det är en brutal verklighet folket lever i. LCEt:s ordförande qes Bahta Betsuamlak berättade strax innan vi skulle åka hem att 10 000 unga etiopier hade dödats i kriget på en enda dag. Daniel är en av de ungdomar som fruktar tvångsrekrytering. Vi var bjudna till hans hem på den etiopiska påskdagen. Innan vi gick läste han herdepsalmen, Ps. 23.
Är något så underbart att Herren inte formar det?
Det kom e-post från Asella strax före vår avresa till Etiopien. På kliniken i Qersa hade de haft inspektion av hälsovårdsmyndigheten. Man hade anmärkt på autoklaven. Det som sedan hände är en sannsaga: Utan extra kostnad fick vi med oss en fullt brukbar autoklav. Den väger 80 kilo. Den gick helt gratis med buss och flyg, och Johnny Bjuremo fick ut den tullfritt på flygplatsen i Addis Abeba!
Kristus är uppstånden! ‒ ja, han är sannerligen uppstånden!
– El, el, el… Jubelropen hördes från hela församlingen. Kyrksalen i Asella var fullpackad med folk. Sture predikade och påpekade bl.a. att det verkligen finns orsak till jubel: Kristus har segrat över synden, döden och djävulen. Vi får vara Guds barn – av nåd.
– Halleluja, jublade lilla Johanna Bjuremo. Vid gudstjänsten döptes tre muslim-pojkar. Det blir glädje i himlen…
Gå därför ut och gör alla folk till lärjungar…
Det är väckelse i Etiopien. En av de första dagarna åkte vi tillsammans med familjen Bjuremo till lejon-zoo. Där träffade vi en man, som ställde den viktigaste av alla frågor:
– Känner ni Jesus?
Vid de gudstjänster jag hade förmånen att få delta i kände jag värme och glädje genomströmma mig. Tänk, vad folk lyssnade och vad de sjöng!
Nere i låglandet vid sjön Zwai samlas människor i stora skaror, och det är ett ivrigt frågande efter den rätta vägen. Stor törst efter Guds ord märks, och de som kan läsa vill ha biblar. Kära missionsvänner, tacka och bed!
När de hörde om tillståndet i Sverige sade våra vänner:
– Det är tid för oss att be för Sveriges folk!
Jorden är full av vad Herren skapat
Etiopien är ett vackert land. Alla som besökt det instämmer säkert i detta. För oss blev goreza-aporna i Asella denna gång den stora överraskningen. Sju apor svingade sig till vår förnöjelse dagarna i ända från träd till träd. Att från toaletten i gästhuset kunna följa apornas lek i träden måste väl vara en ganska unik turistattraktion!
Kliniken i Qersa
Det var roligt att träffa Jan-Åke Johansson och hans familj och se hur rent och snyggt det är på kliniken, vår gamla arbetsplats. Patienter kommer för behandling och blir hjälpta. Men personalbristen är ett problem. Personalen har inte haft någon semester på tre år! Vem i vårt land skulle acceptera något sådant?
Motorstopp och hälsoproblem
Vi skulle åka med ato Dunko de 18 milen från Asella till Addis Abeba. Samuel och Ijob Dunko fick sitta på pickupens flak. Resan gick norrut. Vi kom ner i låglandet vid Nasaret, där det var både varmt och dammigt. I en backe började motorn hosta och stannade. Ato Dunko och Sture stod länge med huvudena under motorhuven. In i bilen igen. Ett nytt startförsök. Motorn tänder till och – stannar. Efter fyra, fem försök stoppas en passerande bil.
Föraren var en mycket motorkunnig etiopier, som arbetar för det franska teamet av Läkare utan gränser och som till slut bogserade vår lilla lastbil till en verkstad i Mojo, där felet med hans hjälp snabbt kunde åtgärdas. Slutnotan där blev fem birr = fem kronor!
Den hjälpsamme etiopiern hade en blond dam som passagerare. Hon visade sig vara dansk läkare. Medan männen försökte få i gång pickupen, samtalade vi (på engelska!) och hon gav mig en hel del intressanta uppgifter. Hon åker runt i landet till olika hälsoinrättningar. Situationen är deprimerande, berättade hon. Bara i Addis Abeba beräknas tio procent av befolkningen vara bärare av HIV. Hon hade sett en femårig flicka komma för behandling. Man hade misstänkt TBC, men ett HIV-test gjordes och flickan visade sig vara positiv. Hon sändes hem för att dö!
En slutvinjett
En fantastisk middag i sällskap med Workneh och Hanna-Karin Stark- Hechamo hemma hos Gebre Medhens änka avslutade vår etiopienvistelse. Qes Bahta läste ett Guds ord innan vi lämnade hemmet och han skickade en hälsning till alla missionsvänner i Sverige med ordet i Gal. 5:1: ”Till denna frihet har Kristus gjort oss fria. Stå därför fasta och låt er inte på nytt tvingas in under slavoket.”
Elsie Bengtsson f.d. missionär i Etiopien