Gör det lilla du kan

Gör det lilla du kan, gör det villigt och glatt,
snart de de dyrbara tillfällen fly.
Efter vår kommer höst, och på dag följer natt,
då kanhända ej morgon skall gry.
O, var flitig att så, medan ännu är tid,
att din skörd måtte mogna i frid!

Gör det lilla du kan och se icke därpå,
att så ringa, så litet det är,
ty hur skulle du då väl med lust kunna gå,
dit din Mästare sänder dig här?
Är det uppdrag du fått än så ringa i sig,
o, var nöjd att han gav det åt dig!

Gör det lilla du kan, lägg ditt hjärta däri,
gör det allt för din Frälsare blott,
och var viss att han skall icke döma som vi,
blir det fråga om stort eller smått!
Se, han själv gör ju allt, vad betyder det då,
om han ställt dig i led med de små?

Gör det lilla du kan och besinna, att Gud
hos oss alla blott trohet vill se;
O, så gläds att få gå med hans ringaste bud
och att själv han all hjälp dig vill ge!
Men vad fröjd, om en dag han ock säger till dig:
Vad du gjorde, det gjorde du mig!

Lina Sandell-Berg

Foto: lightstock.com / Tina Vanderlaan