Jesus kallar på dig! Han vill ha din uppmärksamhet. Ja, du läste rätt. Inte nog med att han vill ha din uppmärksamhet, han vill också något med dig. Tänk dig att himmelens och jorden Herre, han som skapat allt det vackra vi nu har runt omkring oss i sommartid, har något att säga just till dig.
När nu denne Herre vill ha kontakt med oss, är det nödvändigt att stanna upp och lyssna på det han har att säga. Men just att lugna ner sig och bli stilla är en sak som vi moderna människor har svårt för. Vi har så mycket som tar upp vår tid att tilltalet från Jesus lätt nog drunknar i det stora brus som omger oss.
Låt oss nu en stund stanna upp och förflytta oss tillbaka i tiden. Ett rykte har spritt sig bland folket kring Kapernaum. En man som heter Jesus, en stor lärare och predikant, har kommit till trakten. Folk drar sig nyfiket ner till stranden av Genesaret, där man hört att han håller till. Människor strömmar till i stora skaror. Ja, det kommer så mycket folk att Jesus blir tvungen att göra ett uppehåll och stiga i en båt och ta sig ut ett stycke från land för att kunna fortsätta att undervisa folket om Riket – Guds rike.
Efter det att Jesus slutat predika, får de närvarande vara med om en märklig händelse, ett under. Jesus ber båtägaren Petrus att lägga ut på djupet och kasta ut näten till fångst. Petrus, som har stor erfarenhet av fiske, blir lite förvånad. De har varit ute hela natten och har inte fått något och så får de nu denna underliga uppmaning: ”Far ut på djupt vatten och lägg ut era nät till fångst.” Skulle detta verkligen fungera? Petrus reserverar sig men svarar: ”På din befallning vill jag lägga ut näten.” Han lyder uppmaningen och gör som Jesus sagt. Det resulterar i en fångst vars like Petrus säkert inte varit med om i hela sitt liv. Petrus får bråttom, eftersom han inser att näten inte klarar så mycket mer och ropar ivrigt till kamraterna i den andra båten att komma och hjälpa till. Tillsammans får de nu fylla båda båtarna med fisk. Fångsten är så stor att båtarna nästan sjunker. När Petrus ser och betänker vad han fått vara med om denna stund, faller han ner för Jesus och utbrister: ”Gå bort ifrån mig, Herre, jag är en syndig människa.” Han och de andra hade slagits av häpnad och förskräckelse över det som skett. Men Jesus säger lugnande: ”Var inte förskräckt. Härefter skall du fånga människor.”
Mötet med Jesus blev för Petrus en omskakande upplevelse. Han började ana vem han hade framför sig. Synden inom honom gjorde sig påmind och han kände sig inte passa i Jesu sällskap. Jesus borde helst inte vara tillsammans med honom. Petrus insåg att han inte var värdig.
Ja, vem är egentligen värdig att vara tillsammans med Jesus, Guds Son? Kan man bli det av egen kraft och ansträngning? Vi tycker väl ganska ofta att vi inte är så dåliga i alla fall. Men räcker det? Nej, vi har fallit så djupt att det inte finns någon möjlighet för någon av oss att ens komma i närheten av Gud.
Vad gjorde då Jesus med Petrus? Gick han ifrån honom? Nej, trots att Jesus egentligen hade all anledning att göra det, gjorde han det ändå inte. I Joh. 3:16 får vi reda på orsaken till att han inte vände Petrus ryggen. Han älskade världen och han ville komma i gemenskap med det som var hans. Han älskade Petrus och han älskar dig. Det yttersta beviset på detta ser vi i påskens drama, då Jesus tar på sig all vår synd och sonar den genom sin död på korset.
Petrus fick en särskild kallelse – att bli människofiskare. En sådan kallelse får var och en som är en Jesu vän och lärjunge – att tala om vad vi sett och hört. Men vilket särskilt uppdrag Gud än kallar den enskilda människan till, så är det detta han kallar oss alla till: att vara med Jesus, lära av Jesus, leva med Jesus och ta emot det som endast Jesus kan ge: evigt liv.
Det eviga livet börjar här och nu. Mitt i vardagen med all stress och alla uppgifter som ska skötas. Mitt i detta liv vill Jesus få plats.
Andreas Waldemarson byggnadsingenjör, Norrköping