Goda föresatser och nyårslöften – vad har de med goda gärningar att göra?
Goda föresatser och nyårslöften – vad har de med goda gärningar att göra?
Orden du läser nu skrevs i ett annat årtusende, men ändå inte för så länge sedan. Vi har börjat ett nytt år, denna gång till och med ett nytt årtusende. Gav du några nyårslöften för den del av ditt liv som nu ligger framför dig? Gjorde du några nya goda föresatser? I så fall, lycka till! Det finns nog mycket att göra och ändra på i ditt liv.
Alldeles säkert har människor över hela jorden avgett löften för det nya året, och då inte bara om att banta bort tio kilo julskinka och karameller eller sänka sitt handikapp i golf. Många har nog föresatt sig att detta nya år göra något verkligt gott – försona sig med sina ovänner, komma ihåg att besöka sina sjuka släktingar, arbeta som volontärer för mänskliga rättigheter, sluta dricka alkohol, älska sina barn och sin make/maka mer, offra mycket till missionsföreningen osv. Åtskilliga kommer att misslyckas med sina föresatser, men en del kommer att lyckas.
Alla människor tänker inte tanken: ”Nu ska jag göra något gott.” För somliga faller det sig naturligt med goda gärningar, och de gör ingen stor sak av dem heller. Dem brukar vi kalla genuint goda människor.
INGEN ÄR GOD, UTOM GUD
En gång kom en man som tydligen inte hade några större problem med att göra gott fram till Jesus (Du kan läsa om detta i Matt.19:16–30, Mark. 10:17–31 och Luk. 18:18–30). Mannen hälsar Jesus som sig bör: ”Gode Mästare!” Men Jesus svarar honom, som vi kan tycka, lite bryskt: ”Varför kallar du mig god? Ingen är god utom en, och det är Gud.”
Vad var det för fel på mannens ord? Enligt Jesus själv hade han väl tilltalat honom rätt, Jesus är ju Gud. – Det var inte mannens ord det var fel på utan tankarna och hjärtat bakom orden. I mannens hälsning låg en outtalad tanke att han själv var god. Han betraktade nog Jesus som en visare lärare, men i fråga om att hålla lagen och vara god ansåg han sig inte själv stå honom långt efter
”GODHET” BETYDER OLIKA SAKER
Vad menar då Jesus med sina ord att ingen utom Gud är god? På flera ställen ålägger han oss ju att göra goda gärningar och bära god frukt. Och i liknelsens form säger han i Luk. 6:43: ”Det finns inte något bra träd som bär dålig frukt, inte heller något dåligt träd som bär bra frukt.” Följaktligen måste väl de människor som vi ser göra goda gärningar vara just goda? Och den unge rike man som kom till Jesus måste väl ändå ha varit god, eftersom han hade hållit lagen? Så tänker vi människor om godhet, men det är tydligt att godhet innebär någonting annat för Gud.
INFÖR GUD OCH INFÖR MÄNNISKOR
Martin Luther har skrivit världens kanske kortaste, djupaste och samtidigt mest lättlästa bok om detta. Den heter Om en kristen människas frihet och kan inte rekommenderas för mycket.
Luther lyfter fram Jesu budskap, att det i fråga om goda gärningar som människor gör är skillnad i Guds ögon och i människors.
Inför människor kan egentligen vem som helst vara god och göra goda gärningar. Och om vi är ”goda” eller inte avgörs av hur människor uppfattar oss. Här kan en god uppfostran göra stordåd.
Men inför Gud är en god gärning något helt annat. God är bara en gärning som är gjord i tro. Inför Gud är den gärning god som är gjord till tjänst för medmänniskan och som har sitt ursprung och sin kraft i tron på Jesus Kristus som världens Frälsare.
Människor ser ofta ingen skillnad på gärningar. Kanske till och med den gärning som gjorts i tro bedöms som sämre och mindre självuppoffrande än den som utförts i otro.
GUD PLANTERAR GODA TRÄD
För att kunna förstå detta återvänder vi till trädgården som Jesus talade om. Träden är människor. Och vad Jesus säger är att trädet och frukten alltid stämmer överens.
Det är inte tal om någon process, så att trädet, när det väl ”bättrat sig” så mycket att det bär god frukt, har blivit ett gott träd.
Trädgårdsmästaren vet att han för att få god frukt måste plantera ett gott träd. Det är alltså när trädet planteras det avgörs. Planteras ett gott träd, bär det god frukt. Jesus uttrycker samma sak på flera olika sätt. Han använder t ex bilden av en gren som ympas in i vinstocken, som är han själv (Joh. 15). Jesus talar också ofta om en ny födelse. Det är där allt avgörs. Innan en människa är född på nytt kan inte frukten förändras och bli god. Den kan väl se tilltalande ut i människors ögon men inför Gud är den ändå ond.
GUD ÄRAR SITT EGET VERK
Nu har vi två lösa trådar som ändå hör ihop: För det första: en gärning som är god inför Gud har sitt ursprung och sin kraft i tron på Jesus Kristus som Frälsaren. För det andra: ingen är god utom Gud, enligt Jesu ord till den rike unge mannen.
Nu är emellertid både tron på Kristus och pånyttfödelsen Guds eget verk. ”Åt alla dem som tog emot honom gav han rätt att bli Guds barn, åt dem som tror på hans namn – – – födda av Gud” (Joh. 1:12–13). Paulus skriver i Ef. 2:8, 10 ”Av nåden är ni frälsta genom tron, inte av er själva, Guds gåva är det, – – – Ty hans verk är vi, skapade i Kristus Jesus till goda gärningar, som Gud har förberett, så att vi skall vandra i dem.”
God är en människa bara om hon är född på nytt av Gud. Ingen är god utom Gud. Men hans verk är var och en som är pånyttfödd.
Det viktiga inför detta nya år är alltså inte våra försatser, utan att vi – likt grenar och träd, som suger näring genom sina rötter – är förenade med Kristus genom syndabekännelse och förlåtelse. Då lever vi vårt nya liv, Herren formar oss och vi gör hans goda gärningar.
Tacka Gud för ett gott nytt år och ett nytt, gott liv!
Olof Göransson präst, föreståndare på Fridhem