Ett levande hopp – en introduktion till Petrusbreven

De båda breven av Petrus är rätt olika till innehåll och språk, så olika att många bibelforskare menar att åtminstone det andra brevet inte kan vara skrivet av Petrus. Och visst finns det saker som talar för att olika författare står bakom breven, men skälen för att Petrus skrivit båda överväger (se not till 2 Petr. i Svenska Folkbibeln). Och Skriften själv – som vi ju håller för sann – uppger i båda fallen aposteln Petrus som avsändare, vilket inte hindrar att breven kan vara nedtecknade av skrivare.

Första brevet vet vi att Petrus har skrivit med hjälp av Silvanus (kallas i NT också för Silas), se 1 Petr. 5:12. Kanske gick det till så, att Silvanus fick i uppgift att skriva brevet, sedan han fått veta vilka tankar Petrus ville förmedla. Det är alltså inte säkert att Petrus ord för ord har dikterat vad som skulle skrivas – Silvanus kan ha ställt samman brevet under viss frihet. Men innan han sände iväg det lär han ha fått det godkänt av Petrus. Om även det andra brevet kommit till på samma sätt men med hjälp av en annan skrivare, kan det förklara en del av skillnaderna.

Båda breven anses vara skrivna i mitten av 60-talet, då aposteln befann sig i Rom tillsammans med Markus, Paulus m.fl. Där led han sedan martyrdöden under kejsar Neros förföljelser.

 

Första Petrusbrevet

Det är tydligt att mottagarna i mindre Asien (nuvarande Turkiet) var utsatta för nöd och förföljelser av olika slag för sin tros skull. Föraktade och hånade av sin omgivning behövde de Petrus uppmuntrande och själavårdande ord för att deras tro inte skulle vackla.

Trots att brevet handlar om de kristnas lidanden är det behärskat av en glädjeton. Petrus lyfter blicken från deras egna bekymmer och visar huvudsakligen på tre viktiga ting:

  • Lidandet leder till härlighet! (1:6-7, 4:12-13) Inte mindre än 16 gånger förekommer orden ”lidande” och ”lida” i brevet. Lidanden för Jesu namns skull skall bäras med ära och glädje. För Kristus gick vägen genom lidande till härlighet; så är det också för hans efterföljare – det får vi räkna med. Kom ihåg att Gud är med i lidandet!
  • Hos Kristus finns ett levande hopp! Den hoppfulla tonen slås an redan i 1:3-4 och genom hela brevet går sedan ett stråk av hopp, som ger glädje i nuet. De frälsta har ett arv som väntar i himlen.
  • Lev så att ni förkunnar Kristus genom era liv! (2:9, 2:12, 3:2). Lev för Gud i vardagen, så att ditt liv blir missionerande! Det gäller i samhället och i arbetslivet (kap. 2), i äktenskapet, ja, överallt alltid (kap. 3-4).

 

Andra Petrusbrevet

Vilka mottagarna är vet vi inte. Även i 2 Petr. är det hotande faror som är orsak till brevet. Medan 1 Petr. beskriver yttre faror, såsom förföljelser och hån, handlar detta om inre faror – i stället för förföljelser är hotet här förförelse.

Falska läror ska man fly och i stället växa till i kunskapen om vår Herre Jesus Kristus (1:8). De falska lärarna gjorde gällande att det för en kristen går an med ett lösaktigt liv.

Vidare blev de troende hånade för sin förväntan att Herren skall komma tillbaka. Men Petrus gör klart för dem, att även om Herrens återkomst dröjer, så kommer den. Var beredda, väx till i nåden och lev ett värdigt liv uppmanar Petrus dem – och oss!

Fredrik Carlsson redaktör

Foto: lightstock.com / Tina Vanderlaan