Kristi upphöjelse

Nederstigen till dödsriket

När vi i den apostoliska trosbekännelsen bekänner Jesus Kristus vara ”nederstigen till dödsriket” är det enligt evangelisk-luthersk teologi bland annat skiftet från Kristi förnedring till Kristi upphöjelse vi bekänner. Ursprungligen har bekännelsen troligen velat säga att Jesus var verkligt död, inte bara skendöd eller något sådant, som tidigt påståtts. När bekännelsen senare kopplades samman med 1 Petr. 3:19, uppstod frågan vad vi då bekänner. Ett svar var att Jesus nedsteg till dödsriket för att lida helvetets alla kval i vårt ställe. Men majoriteten av lutherska teologer pekar på Jesu ord på korset: ”Det är fullbordat!” och menar att det var på korset Jesus i vårt ställe led helvetets alla kval. Levandegjord genom Anden tar Kristus på sig sin gudomliga fullhet och stiger ned i dödsriket för att också där proklamera sin seger över döden och djävulen. För att Kristus ”ödmjukade sig och blev lydig ända till döden – döden på korset” har ”Gud upphöjt honom över allting och gett honom namnet över alla namn, för att i Jesu namn alla knän skall böja sig, i himlen och på jorden och under jorden”, (Fil. 2:8–10).

Uppstånden igen ifrån de döda

Till Kristi upphöjelse hör naturligtvis uppståndelsen. Och vi ser hur det i NT gång på gång betonas att Jesus uppstod med sin mänskliga kropp, och att denna kropp, som blivit förvandlad, inte är oförenlig med hans gudomliga egenskaper. Precis som Kristus är förstlingen, som uppstår från de döda, är han också en mönsterbild för hur varje troendes kropp på uppståndelsens dag skall förvandlas, 1 Kor. 15. Därför bekänner vi också kroppens uppståndelse.

Uppstigen till himmelen

Kristus är uppstigen till himmelen som hela universums Herre, 1 Petr. 3:22. Och att han, ”sittande på Allsmäktig Gud Faders högra sida”, gör fullt bruk av sin gudomlighet förstår vi, när han lovat att samtidigt vara med oss var och en varje dag intill tidens slut, Matt. 28:20.

Därifrån igenkommande

Den yttersta upphöjelsen skall ske på den yttersta dagen, när Kristus skall döma levande och döda. Då skall ingen mer förneka honom, utan alla tungor – med fasa eller jubel – bekänna att Jesus Kristus är Herren. Fil. 2:11.

Olof Göransson

Foto: lightstock.com / Tina Vanderlaan