Höga visans hebreiska namn betyder Sångernas sång och av tradition (grundad på flera goda skäl) tror man att den är skriven av Kung Salomo.
Höga visans hebreiska namn betyder Sångernas sång och av tradition (grundad på flera goda skäl) tror man att den är skriven av Kung Salomo.
”Dubbeltydig”
Höga visan är en litterär pärla, så långt är alla överens. Men hur ska den tolkas och förstås? Där går meningarna isär. Somliga menar att den ”bara” är en historisk skildring av en man, som finner sin brud. Andra menar att den ska förstås helt och hållet allegoriskt: Man anser då att Höga Visan egentligen handlar om kärleken mellan Herren och Israel samt församlingen (läst med kristet perspektiv).
Den tolkning som väl i dag är den vanligaste bland bibeltrogna bibelutläggare är den historisk-typologiska. Den vann hävd under 1500-talet och ger rättvisa åt diktens ”dubbeltydighet”; åt såväl den faktiska berättelsen som dess djupare syfte. Enligt denna rimliga tolkning bygger Höga Visan på en verklig historisk tilldragelse mellan en man och en kvinna och deras kärlek – något som Bibeln inte ser ner på, tvärtom.
Kung Salomo (troligen) har under en av sina resor i Libanons bergstrakter (bruden var från Sulem, 6:12) fattat kärlek till en fattig lantflicka med ovanlig skönhet. Hon blir utvald till hans brud, och det är kärleksförhållandet dem emellan som skildras.
Detta är emellertid inte diktens enda och egentliga syfte. Kärleksförhållandet mellan mannen och kvinnan är en förebild till Kristi ännu rikare kärlek till sin församling (och Herren och Israel i GT). Inte så att varje detalj i skildringen har en symbolisk innebörd, men väl de större dragen. I Bibeln är detta inte något unikt för Höga Visan, att förhållandet mellan man och kvinna får fungera som en bild för Guds kärlek till sitt folk – se exempelvis 3 Mos. 20:5ff, Jes. 54:4ff, Hosea 2, Ef. 5:25ff, Upp. 19:7ff.
Genom den typologiska tolkningen öppnar sig Höga Visans budskap. Dels handlar den om det fina i den kärlek som Gud lagt ned mellan man och kvinna, dels och framför allt handlar Höga Visan – som allt i Skriften – om Jesus!
Äldre kapitelrubriker
I Karl XII:s bibel är detta åskådliggjort i kapitelrubrikerna. Läs gärna Höga Visan med dem i åtanke:
kap. 1: ”Kristi samtal med sin kära brud, det är hans heliga församling”
kap. 2: ”Församlingen gläder sig över Kristi närvaro, beskydd och tröst”
kap. 3: ”När Kristus fördöljer sig varder hans församling bedrövad”
kap. 4: ”Kristi brud är dägelig och utan fläck” (Dägelig = skön, vacker)
kap. 5: ”Församlingen bliver kärligen tilltalad av Kristus”
kap. 6: ”Församlingen prisar Kristi välgärningar”
kap. 7: ”Kristus beprisar ytterligare sin församlings dägelighet”
kap. 8: ”Församlingen trängtan efter Kristus”.
Värdefull bok
Tyvärr har Höga Visan i vår tid kommit att försummas – där finns ljuvliga uttryck för evangelium! Förr användes denna bibelbok mycket i förkunnelse och psalmdiktning. Ett tecken på hur högt den värderades är orden på C.O. Rosenius gravsten, hämtade från Höga Visan 1:5: ”Svart är jag, dock är jag täck.” (I Sv. Folkbibeln är versen översatt: ”Mörk är jag, men vacker”.) Svart och mörk i mitt eget inre, men klädd i Jesu rättfärdighets vita dräkt, är jag i hans ögon ren!
Fredrik Carlsson