Är jag inte fri?

I FN:s deklaration om mänskliga rättigheter står det: Alla människor är födda fria och lika i värde och rättigheter. Satsen är allmänt accepterad som en existentiell sanning. Men är vi verkligen födda fria? Bibeln beskriver människan på ett annat sätt: det som hon tror är en frihet är i stället en fångenskap – den verkliga friheten finns hos Jesus Kristus, i att vara helt beroende av honom.

Människor drömmer om frihet, den gränslösa friheten, om frånvaro av ansvar, krav och beroende. Underförstått ligger tanken att först när friheten blir absolut kan människan komma till sin rätt. Hon tror att friheten skall göra henne sann.

Det var frihet från Guds rätt att bestämma som lockade de första människorna att ta saken om gott och ont i egna händer och göra sig själva till gudar. Det var frihetslängtan som drev den förlorade sonen att söka sin lycka i främmande land. En sådan längtan bort från Gud finns hos varje människa. Om Gud inte finns är ju allt tillåtet. Vilken frihet! Den blir total. Friheten skall göra mig sann.

Jesus slår dessa drömmar i kras och säger: Sanningen skall göra er fria. Sanningen är det väsentliga, friheten en konsekvens. Låt oss därför börja med Sanningen. En frihet som inte är sann är ju ingen frihet. Jesus talar om sanningen i relation till två andra begrepp: ”sanningen om synden” och ”sanningen om Sonen” (Joh. 8:31– 38).

Sanningen om synden

Synd är ju människor stolta över i dag. Den svenska synden är både exportvara och turistattraktion. Vi är frigjorda! Men Jesus säger: Den som gör synd är syndens träl. Den sortens träldom är lätt att exemplifiera. Alkoholisten och narkomanen känner sig möjligen fria från Gud, men har fått en fruktansvärd herre över sig. Den människa som bjuder in synden som gäst i sitt liv finner snabbt att den gör sig till herre. Den sexuella friheten har genom samhällets lagstiftning blivit nära nog gränslös, och konsekvenserna har inte uteblivit. För inte länge sedan meddelades att man på psykiatriska kliniker har ett växande behov av terapeuter som kan ta hand om den ökande skara människor som via internets porrsajter fastnat i pornografins träsk. Deras tankevärld är så infekterad att suget efter nya bilder och mer perversion driver dem från arbete, familj och vänner. De kan helt enkelt inte fungera socialt längre, och de kan inte göra sig fria.

Paulus skriver: När ni var hedningar, så var det något övermäktigt som drog er till tigande avgudabilder (1 Kor. 12:2). Något övermäktigt drar i människan – pengar, kärlek, karriär. Det finns något ofritt i vår egen natur. Detta är sanningen om synden. Paulus kan använda oerhört starka ord om denna ofrihet: såld till träl under synden, död i överträdelser och synder. Det går inflation i ord, men stanna ett ögonblick inför dem: …såld till, …död i. Starkare kan människans ofrihet inte uttryckas. Och hon tycks vara aningslös och omedveten om den.

Dock finns det en makt vars existens ingen kan förneka – det är döden. Vi måste … hela livet igenom av fruktan för döden vara trälar (Hebr. 2:15). Verklig frihet kräver en frihet från döden. Här står vi blottställda. Vi är alla underkastade förgängelsen. Den sista illusionen om frihet skall brista när den evige domaren till sist skall säga: Bind honom till händer och fötter… Detta är sanningen om synden.

När allvaret i denna situation börjar gå upp för en människa kan det hända att hon i desperation försöker göra sig fri genom att vara sträng och nogräknad med sig själv. Hon snör in livet i förbud och regler. Bibeln kallar detta en ”självtagen” gudstjänst. Hela det kristna livsmönstret med bordsbön, aftonbön och gudstjänstbesök, hela det pietistiska arvet med avhållsamhet från svordomar, världsliga nöjen och sexuella utsvävningar leder inte i sig till någon frihet. Är det endast ett mönster leder det bara till större bundenhet. Du blir inte fri. Detta är sanningen om synden. Du kan inte göra dig fri.

Sanningen om Sonen

Sanningen skall göra er fria. Sonen skall göra er fria. Sanningen och Sonen är synonymer. Jesus säger vidare: Om ni förblir i mitt ord … skall ni förstå sanningen, och sanningen skall göra er fria. Sanningen är ingen livsfilosofi, inte spetsen av mänsklig insikt, inte summan av mänskligt vetande. Sanningen är Guds goda mening med skapelsen, Guds goda vilja med varje människa, som den är uttryckt i Bibeln. Jesus kom för att vittna för sanningen och uppenbara vem Gud är. All Jesu undervisning, allt det han är och gör som Frälsare och ställföreträdare är den sanning som kan göra oss fria. Vi kan aldrig bli fria om vi går förbi Jesus.

Vid rättegången mot Jesus teg han inför anklagelserna, står det. Han försvarade sig inte, ty han var den skyldige, skyldig med vår skuld. Pilatus förde fram honom inför människorna gisslad, törnekrönt och klädd i en gycklares mantel och sade: Se människan! Det ligger något oerhört i de orden. Nu bär han i sig hela människosläktets bundenhet! All dess skuld! Allt det som binder även dig! Han är Människan! Så fälls dödsdomen över honom. Det fick oerhörda konsekvenser.

Inte långt från Pilatus palats satt en annan representant för människosläktet. Han hette Barabbas. Han var dömd till döden. Till honom kom det ljuvligaste bud en dödsdömd kan få: ”Du är fri, en annan har dött i ditt ställe.” Ute på Golgata dog Jesus, Guds Son, i Barabbas ställe.

Detta är evangeliets djupaste hemlighet. Han dog för dig! Paulus lär oss i Romarbrevet att fyra fördärvsmakter håller oss fångna: vreden, synden, lagen och döden. De blev alla avväpnade av Jesus.
• Fri från vreden. Vreden är Guds reaktion mot synden. Den drabbade Jesus på korset. Fadern övergav honom. Nu är vi inte längre bestämda till vrede utan till att vinna frälsning.
• Fri från synden. ”Den som är satt i skuld är inte fri”, sade statsminister Göran Persson i ett benådat ögonblick. Det har blivit ett bevingat ord, och det är sant. Men vi kan bli fria, ty Jesus har betalat syndens skuld. Dyr var lösepenningen för din själ, men den är erlagd. Var vid gott mod, dina synder är förlåtna.
• Fri från lagen, fri från alla de omöjliga kraven. Jesus har hållit lagen i vårt ställe och friköpt alla som var under lagen från dess förbannelse och gett dem rätt att bli Guds barn.
• från döden. Jesus dog vår död. Han har gjort dem fria, som hela livet igenom av fruktan för döden måste vara trälar. Vår ytterste fiende är besegrad.

Du kan bli fri på alla plan. Detta är sanningen om Sonen. Han ger de ensamma ett hem och för de fångna ut i frihet och lycka. (Ps. 68:7).

Att vara fri i Kristus är inte att vara oberoende utan att i djupaste mening vara beroende av honom, som grenen hör samman med hela trädet och som en lem hör samman med kroppen.

Kristi livegen

Den som varit vid Kristi domstol och blivit frikänd går därifrån bunden till Kristus. Han har varit träl men är nu son, arvtagare till himmelen.

Andra bilder säger att den i Kristus frigivne har blivit en lem i Kristi kropp eller en gren inympad i vinträdet, som är Kristus. Dessa bilder understryker framför allt beroendet av Kristus, tillhörigheten. Att vara fri i Kristus är inte att vara oberoende utan att i djupaste mening vara beroende av honom, som grenen hör samman med hela trädet och som en lem hör samman med kroppen.

Är då friheten i Kristus ingen fullständig frihet? Nej, ingen frihet att leva sitt eget liv. Den är en bundenhet till Kristus. Men banden är inte hårda. Jesus säger: Mitt ok är ljuvligt och min börda är lätt (Matt. 11:30). Det är att leva det liv som vi är skapade till. Det är att leva efter sin bestämmelse. Att vara Jesu livegen är ingen träldom. Det är att leva det hela, friska liv som gavs oss i skapelsen.

Ja, så blir det ett val till sist. Syndens träl eller Jesu livegen? För – oberoende är ingen människa.

Nu när ni blivit fria från synden, men är slavar under Gud blir frukten ni skördar helighet och till slut evigt liv. Rom. 6:22.

Rune Gustavsson, predikant, lund