– Kom till mig, mitt barn, säger Jesus.
Jesus möter oss i nattvarden och vill där ge oss allt han äger och det vi behöver.
Läkedom, förlåtelse, liv och salighet. Låt oss ta emot det, ofta. Guds barn behöver det, ofta.
Markus 14: 22–26: Medan de åt tog Jesus ett bröd, tackade Gud, bröt det och gav åt dem och sade: ”Tag, detta är min kropp.” Och han tog en bägare, tackade Gud och gav åt dem, och de drack alla ur den. Och han sade till dem: ”Detta är mitt blod, förbundsblodet, som är utgjutet för många. Amen säger jag er: jag skall inte dricka av det som vinstocken ger, förrän den dag då jag dricker det nytt i Guds rike.”
I varje kristens liv pågår en läkande process. Profetens budskap i det 53:e kapitlet hos Jesaja kan sammanfattas i orden: Genom hans sår är vi helade.
Dagligen måste den som tror på Jesus höra eller läsa något om syndernas förlåtelse. Inte ett måste, som om det var ett krav från Herren, utan ett måste för att barnet behöver bekräftelse. Med barn menas här Guds barn. Det är betydelsefullt för våra barn att få veta att vi älskar dem och finns när de behöver oss. På liknande sätt har vi ett behov av att varje dag få veta att Gud älskar oss och att han för Jesu Kristi skull förlåter oss i dag igen allt som blivit fel. Så helar han oss på nytt dag för dag.
Tag emot – läkedom för själen!
Det läker själen att bli förlåten. Inte så, att vi blir mer och mer syndfria i vårt liv, men så, att vi för varje gång vi kommer till honom får ännu mer av tacksamhet, förvåning och glädje för att han inte tröttnar utan ständigt möter oss med en älskande förälders tålmodiga förlåtelse. Vi är helade. Det skedde på korset. Nu är vi föremål för hans helande själavård på vägen till det fullkomliga livet i hans rike. Jesus bjuder in oss till måltid med sig. I nattvarden får vi om och om igen ta emot hans läkedom, hans bekräftelse. Det är som ville Jesus säga: ”Nu får du detta bröd och vin i din mun för att du inte ska behöva tvivla mer. Har du svårt för att tro evangeliets ord när det predikas: smaka då med din mun och hör att detta är min kropp och mitt blod. När du äter det, tuggar och sväljer det, ska du tänka på mig som älskar dig så mycket att jag gett mitt liv för att rädda dig!”
Han har gett oss denna måltid att firas i församlingen eftersom han vet att vi behöver det. Han är den store läraren och pedagogen. Han räcker oss gåvorna, synligt och konkret. Det blir en mycket speciell hjälp för tron. Jesus tar oss på det sättet söndag efter söndag med till Golgata. Vi får en plats nära korset. ”Var så god, ställ dig här nära intill mig så att du ser bra och hör allt. Här är jag, för dig korsfäst. Jag led och dog av kärlek till dig. När jag ropade, övergiven av min Far, togs allt det bort som stängde dig ute från gemenskapen med mig. Jag har köpt dig fri.” Hör du det? Jesus säger att du är fri att vara hans, bara, bara hans.
Tag emot – syndernas förlåtelse!
I en syn såg Johannes ett lamm i himmelen. Det såg ut som det hade varit slaktat – och det hade det. Men nu lever det lammet. I nattvarden påminns vi om hans död, hur han offrade sin kropp och sitt blod, dvs. sig själv, på korset, men vi firar den inte för att minnas en död person eller för att ta emot en död Herre. Nej, Jesus Kristus lever.
Det är den levande Herren Jesus som ger sig själv till oss i måltiden. Kroppen och blodet är inte en liten bit av honom. När vi får gåvorna får vi hela Jesus. Det är ett mysterium. Han ger sig till dig med allt vad han äger och har.
När du tar emot honom får du korset. Du får förlåtelsen. Du får den tomma graven. Du får hans uppståndelse. Du får hans rättfärdighet. Du får hans lydnad. Du får hans helighet. Du får det eviga livet. Han öser över dig allt han äger. Hela himmelen, hela härligheten, den totala glädjen, en kärlek som flödar över, allt ja, allt.
Tag emot – en helig gemenskap!
På engelska kallas nattvarden The Holy Communion. Orden betyder ”helig gemenskap”. På Jesu tid hade man vid vissa festmåltider gemensam bägare i familjen. Det var naturligt att alla som hörde ihop delade bägare. Det är ett tecken på syskonskap att vi har en kalk som alla tar emot. En helig syskonring, där man kommit nära varandra för att var och en vill komma Herren Jesus nära.
Den personliga gemenskapen med honom gör att alla slags gränser bryts. Vid nattvardsbordet möts tonåringen och ålderspensionären på exakt lika villkor. Därför kan de ha gemenskap med varandra även om de inte har något annat att dela. De möts för att ta emot Jesus. Det finns inget större i hela världen, alltså blir deras gemenskap djup och stark. Helig gemenskap med den Helige själv. Gemenskap med hans kropp och blod. Brödet som vi bryter, är det inte gemenskap med hans kropp? (1 Kor. 10:16.)
Tag emot – Gud är trofast!
I det gamla förbundet mellan Gud och Israels folk talades ofta om folkets trolöshet och Guds trofasthet. Ordet som vi översätter med nåd lär på hebreiska egentligen betyda förbundstrohet.
När man i gammaltestamentlig tid talade om Guds nåd ville man betona att Gud verkligen är att lita på. Han kan inte och vill heller aldrig svika sina löften.
Jesus kallar nattvardens dryck för förbundsblodet; det försoningsblod som hela det nya förbundet vilar på. Nästa gång du tar emot Herrens lekamen och dricker ur bägaren, tacka honom som är trofast. Tacka honom som du kan lita på. Han sviker dig aldrig. Han glömmer dig aldrig. Han har inte lovat att du alltid ska förstå vad som sker, men han har lovat att aldrig vara trolös. Han kommer alltid och i evighet att hålla fast vid sina löften. Hans nåd är evig. Den gäller för dig.
Eftersom förbundsblodet är utgjutet för många ska detta budskap bli förkunnat i hela världen för alla folk.
Tacka och lova Herren!
Jesus tackade sin Fader för gåvorna (= maten) genom att välsigna Gud; välsigna i betydelsen lovprisa, upphöja och ära. ”Välsignad vare du Herre vår Gud, hela världens konung, som frambringar bröd av jorden. Allas ögon väntar efter dig och du ger dem deras mat i rätt tid…”
Vi tar ofta maten för självklar och glömmer kanske att tacka Gud och ge honom äran för varje gång vi får äta.
Glädjen och tacksamheten för den heliga måltiden har naturligt medfört att den kallats för en tacksägelse (grekiska eucharisti). Låt oss därför vid varje Herrens måltid tacka och lova, prisa och upplyfta hans heliga namn. Måltidsgemenskapen ska fortsätta i himmelen. Jesus säger att han ska dricka det som kommer av vinstocken på nytt i Guds rike.
Låt din lovsång här och nu vara en förövning till körsången vid tacksägelsen i himmelen. Härligt sången där skall brusa, starkt som dånet av ett gigantiskt vattenfall. Tacket ska aldrig i evighet tystna. Amen.
Alve Svensson
Präst och föreståndare på Åhus missionsgård