Bibelns syn på sig själv är att hela Bibeln är ”utandad av Gud” (2 Tim. 3:16) och att den ska användas för att vi ska bli välrustade kristna. När Jesus talade till folket var barnen med, och han tog dem som förebilder i tron (Matt. 18).
Gamla testamentet talar på flera ställen också om att Guds tankar, hans verk och bud ska gå från generation till generation. Inte främst via prästerna/församlingarna, utan utifrån hemmet. I 5 Mos. 6:7 ges tydliga instruktioner om att Guds ord ska läggas på hjärtat, förmedlas till (inskärpas hos) barnen, talas om i hemmet och med andra utanför hemmet – detta ska vara det första och sista som sker på dagen. Kan vi då utifrån dessa bibelord och Bibeln som helhet få några råd i vår fråga? Jag tror det.
Konkreta råd
Vi får ha en stark förtröstan på att hela Bibeln ger något från Gud – både till barn och till vuxna. Vi behöver alltså inte vara rädda för att läsa avsnitt som inte skulle passa barn. Guds Ande ger bibelordet liv – i rätt tid. Det viktigaste är alltså inte hur vi läser Bibeln för och med våra barn, utan att vi faktiskt gör det.
Hemmet har det största ansvaret för att förmedla Guds ord vidare. Det är lätt i vår stressade tid att lägga över ansvaret för bibelläsning och kristen undervisning på den kristna barnverksamheten. Varje förälder bör se sig som huvudansvarig för att på ett gott sätt ge bibelordet vidare till sina barn.
Enkla former och goda, dagliga rutiner är en bra grund för bibelläsningen. Anpassa tid, plats, ålder och miljö så att förväntningar inte grusas på olika plan. Följ rutinerna även när det tar emot, förenkla hellre än att slopa läsningen. Bibelläsning är viktigare än andaktsböcker – om man måste välja.
Din egen inställning, förväntan och brottning med bibelordet är en förebild för barnen och ger frimodighet om eller när de svåra frågorna kommer. Kanske bottnar vår rädsla för att läsa vissa texter för barnen i att vi själva tycker de är jobbiga och att vi inte har brottats med dem tillräckligt?
Bibelordet har olika djup och når barnet likaväl som den vuxne personligt – och gör nytta på olika plan. Vi förstår inte – och behöver inte heller förstå – allt vi läser i Bibeln. Ibland ger läsningen konkret hjälp i vardagen, ibland kunskap till förståelse längre fram, osv. Vi är alla under växt och utveckling, både barnet och den vuxne.
Med detta som grund vill jag ändå rekommendera att läsa vissa avsnitt hellre än andra och att till och med vänta med några – allt utifrån barnets annorlunda tänkesätt och barnets ålder.
Be Gud om vishet.
Att välja bibel
Olika livssituationer kan leda till olika bibelval, men det kan vara bra att fundera över varför man väljer en viss barnbibel. Jag brukar själv tänka på både innehållet och illustrationerna på följande sätt:
• Ger urvalet av texter en helhetsbild av Bibelns röda tråd? Är de viktiga delarna i den kristna tron medtagna, så att helheten i det Gud vill förmedla kommer till sin rätt? Jag utgår här från innehållsförteckningen.
• Är de texter som tagits med skrivna på ett sådant sätt att texternas intention finns med, eller är de omskrivna så att budskapet går förlorat? Här brukar jag mer noggrant kolla några av bibeltexterna, till exempel om skapelsen, syndafallet och frälsningshistorien. De är i en vanlig bibel dramatiska, och ska så vara, annars går det centrala budskapet förlorat. När starka texter blir ’gulliga’ ringer varningsklockor …
• Bilder betyder enormt mycket för ett barn. Barn kommer ofta lättare ihåg vad de ser än det de hör. Upplevs bilderna i barnbibeln som en beskrivning av verkligheten eller mer som en saga? Bibeln är verklighet – inte saga. Det behöver framgå av illustrationerna.
Välj alltså barnbibel med eftertanke och läs den sedan frimodigt! Guds Ande verkar i barnets hjärta! Att läsa
Bibeln är viktigare än hur det görs!
Bodil Månsson, lärare, Ängelholm