Jesus – inte som alla andra

När de befann sig där var tiden inne då hon skulle föda. Och hon födde sin förstfödde son och lindade honom och lade honom i en krubba, eftersom de inte fick plats i härbärget. Luk. 2:6–7

Nya testamentet börjar med fyra böcker som vi
kallar för evangelier. Detta ord, evangelium, kan man översätta med ”det glada budskapet” eller ”en glad nyhet”. Under många århundraden före Jesu födelse talade människor om att något nytt skulle ske. Det som profeterna gång på gång har berättat om blir nu verklighet och beskrivs i evangelierna.1

Bestämt, långt i förväg
En av dessa profeter – Jesaja – levde i Jerusalem på 700-talet f. Kr. Han skrev i det som kallas för Gamla testamentet så här om det som skulle hända i Betlehem sjuhundra år senare: Men det skall inte vara nattsvart mörker där ångest nu råder … Det folk som vandrar i mörkret skall se ett stort ljus, över dem som bor i dödsskuggans land skall ljuset stråla fram.
Och lite längre fram skriver Jesaja: Ty ett barn blir oss fött, en son blir oss given. På hans axlar vilar herradömet, och hans namn är: Under, Rådgivare, Mäktig Gud, Evig Fader, Fridsfurste. Så skall herradömet bli stort och friden utan slut över Davids tron och hans kungarike. Det skall befästas och stödjas med rätt och rättfärdighet från nu och till evig tid.2

Kungen i stallet
När man läser Jesajas profetia möter man stora och mäktiga ord. Men det som händer i den lilla staden Betlehem verkar vara litet, bräckligt och sårbart. Skälet till att Josef och Maria nu befinner sig där är att ockupationsmakten vill få kontroll över folket och därför måste de skattskriva sig.
Det var en lång vandring från Nasaret där de bodde, och när de kom fram var det tid för Maria att föda. Värdshuset var fullt så de fick bo i ett stall. Kanske var det kallt, fuktigt och smutsigt. Men just där blir den Allvise Härskaren, Gudomlige Hjälten, Evige Fadern och Fredsfursten lagd i en krubba. Gud blir människa och en av oss.
När de vise männen lite senare kom för att hylla den nyfödde konungen gick de först fel. De gick till palatset – de hade ju fått tecken på att det var ett kungabarn som fötts! Men när Jesus föddes hände det inte i ett slott utan i ett stall.

Vinnaren på korset
Det som Jesus gör är alltid så väldigt annorlunda mot vad folket förväntar sig. Ända tills han hänger på korset följs han av människors åsikter om vem han borde vara och vad han borde göra. Men samtidigt som soldaterna och rövaren driver med Jesus och den situation som han befinner sig i, börjar en av soldaterna och en rövare ana vad det är som håller på att ske. När Jesus bryter sönder den onda makt som haft grepp om mänskligheten, gör han det inte med våld och vapen utan genom att han ger sitt eget liv för rövarna, soldaterna, dig och mig – på ett kors!
På detta sätt räddar Gud oss människor – men han gör det så som han tänkt det och enligt sina planer. För är Gud är Gud! Och så mycket som himlen är högre än jorden, så mycket är mina vägar högre än era vägar och mina tankar högre än era tankar – så skrev också Jesaja.3

Mörker blir ljus
Detta är verkligen ett glatt budskap – ett evangelium. Och julberättelsen är inte bara något som hände för två tusen år sedan i ett land långt borta. Berättelsen om Jesus som föds i ett stall är inte något som vi bara plockar fram lagom till jul. Nej, detta har stor betydelse för dig och mig, här och nu, oavsett om vi bor i Stockholm, Nairobi eller Åstorp.
När vi döptes gick vi från död till liv, från mörker till ljus. Vid dopet var det många av oss som fick ett dopljus, ett ljus som kopplar ihop oss med stallet och påminner oss om att Jesus som föddes där är världens ljus. Oavsett hur livet än är eller blir för oss har Gud makt att gripa in i våra liv. För det beror inte på oss. Det beror på Gud själv.

Låt Jesus hitta dig!
Precis som de vise männen letar vi kanske ofta efter Jesus på fel ställe. Vi tror – precis som rövarna och soldaterna vid korset – att Jesus ska vara på ett visst sätt, och så är han kanske inte det, och då kommer vi fel. Men det viktigaste är inte hur vi söker Jesus. Det viktigaste är att han söker efter oss! Han drar oss till sig.

Mikael Göth, komminister, Malmö

1. Hebr. 1:1
2. Jes. 9:1ff.
3. Jes. 55:8–9

Foto: lightstock.com / Tina Vanderlaan