Elstängsel eller vattenho?

När jag var fem eller sex år gammal gick jag tillsammans med några av mina kusiner för att se på farmors båda kvigor. De stod i sin hage och drack vatten ur ett gammalt badkar, som blivit återanvänt som vattenho. När vi barn kom nära lyfte djuren sina huvuden och tittade på oss med sina stora, milda koögon.
Jag tog ett steg närmre stängslet för att se bättre. Jag var kortast i gänget. Plötsligt gjorde något ont, som om jag fått ett lätt slag. En gång till! Jag vände mig om och lappade till min kusin Anna som stod närmast. ”Vad gör du?” frågade hon förvånat. ”Du slog mig först”, svarade jag. Då brast Anna och de andra ut i skratt. ”Erik, du tog ju i stängslet. Det är ström i trådarna. Du fick en stöt.”
Den eftermiddagen lärde jag mig att hålla mig ifrån strömförande kablar. Kvigorna visste det sedan länge. De höll sig nära vattenhon i stället.

Du som kallar dig kristen: Hur ser du på Bibeln? Vilken roll har den bibliska undervisningen i ditt liv? Är den vattenhon där du hämtar livgivande vatten? Öser du ur Skriften det du behöver för vardag och helg, för nuet och evigheten? Eller har Bibelns ord och lära blivit ett elstängsel för dig? En hjälp att hålla dig ’innanför’, men något du håller dig på behörigt avstånd ifrån för att inte få en stöt?
I år tillsätts ett läroråd i ELM-BV . Det är delvis en ny funktion. Tanken är att lärorådet ska vara vägledande för ELM-BV när det kommer till andliga och teologiska frågor. Rådet ska vara en hjälp för styrelse, föreningar, predikanter och andra.
Min förhoppning är att lärorådet ska kunna hjälpa till att ösa upp vatten till resten av rörelsen – en hjälp att visa på det friska vattnet och se till att många får del av det. Det finns förstås en risk att lärorådet i stället blir något man stöter sig mot eller håller sig ifrån. Hur det blir får framtiden utvisa.

Men jag vill utmana till att se lärorådet som en resurs och en möjlighet. Be för styrelsen som utser och be ännu mer för dem som kommer att ingå i rådet.
Som predikant känner jag mig som tryggast de gånger jag predikar för människor jag vet är både bibelläsare och bönemänniskor. Då är jag buren och kan jag som förkunnare lita på att Ordet får verka fullt ut. Och om jag gör bort mig blir skadan begränsad, för åhörarna är rustade och lever nära Herren. Som bibelläsare och bönemänniskor kan vi bära lärorådet på samma sätt.

Erik J Andersson, missionsföreståndare i ELM

Foto: lightstock.com / Tina Vanderlaan