Det senaste året har jag funderat över vad som hände med Sverige under 1900-talet. Grovt förenklat gick vi från ett land som vid 1800-talets slut var byggt på kristna värderingar och med en luthersk väckelsefromhet som grund för det personliga livet, till ett av världens mest sekulariserade och individualistiska länder. Varför – och var höll kyrkan hus?
Jag tror att svaret är att utvecklingen i Sverige beror av vissa personer och organisationer som har brunnit för sin sak, som har identifierat strategiska områden att erövra och som målmedvetet och energiskt har kämpat för sin sak. Det är anmärkningsvärt att lobbyorganisationer som till exempel RFSL lyckats sätta agendan inom sexualpolitiken, trots att de är mindre än ELM är i dagsläget.
Det går inte att underskatta betydelsen av Elise Ottesen-Jensens sexualpolitik, eller socialdemokrains ateistiska vision, eller Herbert Tingstens och Ingemar Hedenius kulturella insatser genom böcker och DNs kultursidor. De har varit målmedvetna, strategiska och ihärdiga – och hundra år senare ser vi resultatet.
Varför har inte kristenheten i Sverige antagit utmaningen? Tror vi inte att det är vi som förvaltar sanningen om människan, världen och Gud? Eller saknar vi lidelse för det som vi tror är sant, så att vi lika gärna kan titta på medan Guds ära förtalas genom dåliga argument?
När ett nytt år nu har börjat efterlyser jag samma arbetsiver som våra meningsmotståndare har, och jag vill uppmana hela vår rörelse: Våga arbeta strategiskt för att våra medmänniskor ska få möta Jesus!
ELM-BV: Var behöver vi plantera missionsföreningar och sätta ut missionärer för att kunna genomsyra Sverige och bereda väg för väckelse? Vilka samarbeten behöver vi gå in i för att tillsammans med den övriga kristenheten i Sverige verka för att evangeliet görs känt?
ELM Syd och Nord: Hur ska vi utveckla arbetet bland barn för att fler tidigt ska få möta Jesus?
ELU: Var behöver vi starta ungdomsgrupper och sätta ut nya ledare för att ”Kalla, Utrusta och Sända” unga människor?
BV-Förlag: Vilka böcker behöver vi ge ut för att dels undanröja intellektuella hinder för den kristna tron, och dels tillhandahålla själslig näring som talar till dagens svenskar?
ELMs missionsföreningar: Var ska vi starta hemgrupper, vilka bibelkvällar ska vi bjuda in till, osv. för att människor ska se att Jesus lever bland oss?
Framför allt vill jag uppmuntra dig som läser artikeln: Låt ditt arbete vara en lovsång till Gud som vittnar om hans godhet. Guds rike i Sverige är i stort behov av kristna journalister, ekonomer, politiker, författare, kulturarbetare, akademiker, läkare, psykologer, lärare, m.m. Våga se dig själv som Guds redskap där du är, och våga frimodigt tjäna honom genom ditt arbete!
Det finns ingen motsättning mellan att arbeta strategiskt och vara ledd av Anden. Det finns inte heller någon motsättning mellan intellektuell skärpa och barnslig gudsförtröstan. Man behöver inte vara professor för att berätta för andra om hur
Jesus har fått förvandla livet. Man är inte fanatiker för att man sätter upp mål för sitt arbete.
ELM har med sin bibelfromhet och enkla Jesusglädje mycket gott att tillföra Sverige. Genom Guds nåd finns det hopp om att vända den skarpa opinion vi klassiskt kristna har emot oss i dag. Men inget av detta kommer utan vårt idoga arbete. Låt oss därför sätta spaden i marken och pennan till arket och så beträda vägen. Du och jag. Här och nu. I Jesu namn!
Daniel Ringdahl, Stockholm
Ledamot i Till Livs redaktionsråd och ordförande i ELU