Peru – mer än bara Chiclayo? Ja!

I mitten av september möttes vi i norra Peru: representanter för kyrkan i Chiclayo och missionsorganisationerna WMPL och ELM. Tillsammans med den danske missionssekreteraren Nicolaj Wibe före­trädde jag ELM. Nicolaj och jag fick under en två veckor lång resa många goda möten – både av mer formellt slag och informella – med peruaner, nord­amerikaner, svenskar och danskar. Och med Herren, den levande Guden, som är lika närvarande i Peru som i Sverige.

Resan – ett återvändande
I Lima mötte vi familjen Lindström och jag fick ett par fina dagar tillsammans med dem. Elin och Mattias Lindström har arbetat för ELM under tre år och gjort ett fint arbete, inte minst i Cerropón, den yngsta församlingen i Chiclayo. Samtidigt har det varit väldigt tufft för familjen att bo och verka i Chiclayo, så tufft att vi i somras beslutade att de skulle återvända till Sverige. När vi sågs i Lima var deras storbagage redan på väg till Sverige, och familjen skulle strax följa efter. Vi samtalade om uppbrott och omställningar – både för barn och för vuxna är det en stor förändring att flytta och att byta en vardag till en annan.
En kort flygresa från Lima till Chiclayo – och så var jag plötsligt tillbaka i staden där jag tillsammans med min familj i fem år fick arbeta som missionärer. Två år hade gått sedan vi flyttade. Det var klart jag funderade en hel del på vad som hänt sedan dess. Hur mår kyrkan? Hur mår vännerna i kyrkan? Vilka är kvar och vilka är borta? Och hur har missionsarbetet fortsatt?

Missionärer i Chiclayo
För närvarande arbetar en ELM-missionär i Chiclayo: Steffen Baagø Madsen. Han är gift med Kate, som är chiclayanska, och är själv på god väg att bli chiclayano. Som ende ELM-missionär får han nu kämpa med en del administration, men huvud­delen av sin tid bidrar han i kyrkan med undervisning, stöd och uppmuntran. Regelbundet träffar han unga killar för lärjungaträning. ”Att sitta ner med ungdomar och läsa Bibeln är så meningsfullt. Jag vill att de ska bli bibelläsare!” säger Steffen.
I Chiclayo finns också WMPL-veteranerna Henrik och Patty Christopherson. Henrik stöttar den unga församlingen i Cerropón efter familjen Lindströms avfärd, och söker hela tiden nya människor att dela evangeliet med. Patty utnyttjar sina praktiska gåvor för att utrusta kvinnor att bättre ta hand om familj och finna möjligheter att utöka familjernas inkomster. Det är en stor utmaning för missionen i Chiclayo att se hur vi bäst stödjer IELCH. Det finns behov av fler missionärer!

Fyra församlingar
Kyrkan i Chiclayo, IELCH, består av fyra församlingar. Ingen särskilt stor, ingen särskilt stark. Men i alla finns det människor som lever sina liv nära Jesus och längtar efter att andra också ska få upptäcka det livet. Ett par av församlingarna tycks ha vuxit i mognad och antal de sista åren, medan de andra två har gått tillbaka något. Vad är anledningen till sådan tillbakagång? Delvis handlar det nog om sammanhållningen inom församlingarna – om att dra åt samma håll. Jag inbjöds att predika och valde orden ”Ta emot varandra så som Kristus tagit emot er” (Rom. 15:8) som utgångspunkt. Också inom IELCH är sammanhållningen en utmaning, och för många av syskonen i kyrkan återstår det att upptäcka att vi står starkare tillsammans än var för sig.

”Vi vill till Piura!”
Det finns så mycket mer att säga om Chiclayo, men Peru är mer än bara Chiclayo. Under mer än tio år har vi talat om att även satsa på missionsarbete i staden Piura, cirka 200 km norr om Chiclayo. Det sista året har planerna konkretiserats – både hos missionsorganisationerna och i IELCH: Vi vill till Piura! Det verkar också vara Herrens vilja. Tydligast ser vi det i att Han kallar arbetare in i uppdraget. ELM i Danmark har två familjer som vill resa ut i tjänst i Peru, och både kyrka och mission ser lämpligheten att sända dem tillsammans till Piura för att påbörja ett nytt arbete där.
Under resan besökte vi Piura i två dagar; skandinaver, nordamerikaner och peruaner tillsammans. Det är en stad som liknar Chiclayo, men som har lite mer tradition och historia. Av evangelisk kristendom märks inte så mycket, men vid besöket i Piura mötte vi några pastorer från baptistisk tradition. De beskrev staden och folket, och konkluderade: ”Välkomna till Piura. Här behövs mycket mer av evangelium!”
I Piura planerar vi för ett arbete med två grenar: en gren som (på sikt) syftar till att grunda en eller flera församlingar och en gren som handlar om studentarbete. Det finns åtminstone 30 000 universitetsstuderande i Piura, men inget evangeliserande arbete bland dem. Både på plats i Piura och tillbaka i Chiclayo funderade, diskuterade och planerade vi mycket angående Piurasatsningen. Två frågor är viktiga: Hur får vi en bra start? och: På vilket sätt ska IELCH stå med i arbetet i Piura? Nicolaj, som har stor erfarenhet av kristet studentarbete, delade med sig av sina erfarenheter en kväll i Chiclayo, och flera av ungdomarna där blev sugna på att också försöka starta något på sina universitet i Chiclayo.

Uppmuntrande vittnesbörd
Två veckor av möten och samtal går snabbt, men det ger också många intryck att hantera och föra vidare. En av de sista kvällarna i Chiclayo mötte vi San Antonio-församlingen. Några av medlemmarna delade sina vittnesbörd om hur de kommit till tro. Maria berättade:
– Jag fann ett nya testamente i en papperskorg. Det var 1982. Jag tog upp det, men jag kunde ju inte läsa. Så jag gick till henne där. Maria pekade på en av de andra kvinnorna som var med på samlingen och berättade att hon fått hjälp av den kvinnan och lärt sig läsa – för att förstå Bibeln. Hon kom med i gemenskapen, och kom till tro.
– Jag tackar Gud. I dag är min son med i församlingen och jag är så tacksam.
Erik J. Andersson, ELMs missionsledare, Örkelljunga