12 steg för syndare

Alla bär vi på något av sår, ovanor och beroenden. Med Guds hjälp får vi arbeta på att slipa bort sådant som annars lätt förpestar tillvaron, både för oss själva och för andra. 

ANONYMA ALKOHOLISTER (AA) har ända sedan 1930-talet hjälpt hundratusentals män och kvinnor ut ur alkoholism. Det känner de flesta till. Vad inte alla vet är att AA hade sina rötter i en kristen helgelseväckelse, Oxfordgrupprörelsen. Att AA senare valde att hålla sig religiöst neutrala kan man ha olika tankar om. Personligen hyser jag stor respekt för det framgångsrika arbete AA har utfört men vill gärna också återfinna tolvstegsprogrammets andliga rötter. Det är mer eller mindre vad Celebrate Recovery (CR) går ut på. CR är ett bibelbaserat och kristuscentrerat tolvstegsprogram. När AA talar om ”en kraft större än vår egen” defi nierar CR denna kraft som en person: Jesus Kristus. När AA vänder sig till alkoholister siktar CR på alla människor som vill jobba med sina ”sår, ovanor och beroenden”.

Att tillämpa tolvstegsprogrammet så här brett följer en bred kristen tradition i USA. Keith Millers omformulerar Anonyma Alkoholisters steg 1 i sin bok Steg in i livet så här: ”Vi erkände att vi var maktlösa inför synden …” I Celebrate Recovery möter vi därför hela spektret av syndare: de som är alkoholister eller narkomaner, de bittra, de som brottas med dåligt humör eller dålig självkänsla.

Paralleller med Nådens Ordning Tolvstegsprogrammet har många paralleller i kristna själavårdstraditioner. Jag har själv medverkat i en bok om Ignatiansk vägledning och tolvstegsprogrammet: Vägar till befrielse – från Ignatius till de tolv stegen (Artos förlag). Det fi nns också många paralleller till ”nådens ordning” så som den utvecklats av både Schartau och Rosenius, men att visa på dem ryms inte i denna korta artikel. Här vill jag i stället använda Celebrate Recoverys egna formuleringar och även ange bibelreferenser från CR:s material. Jag följer strukturen i deras tolv steg som de delar upp i tre grupper: Grunden, Processen och Fortsättningen.

Grunden – att kapitulera Grunden är de tre första stegen:

1.”Vi erkände att vi var maktlösa inför vårt beroende – eller det vi brottas med – att vi inte längre kunde hantera våra liv.” Paulus uttrycker det så här: Jag vet att det inte bor något gott i mig, det vill säga i mitt kött. Viljan finns hos mig, men inte förmågan att göra det goda (Rom. 7:18).

2. ”Vi kom till tro på att en kraft större än vår egen – Jesus Kristus – kunde återge oss vårt förstånd.” Vi klarar det inte själva, men det finns en som kan klara det för oss: … för det är Gud som verkar i er, både vilja och gärning, för att hans goda vilja ska ske (Fil. 2:13).

3. ”Vi beslöt att lägga vår vilja och våra liv i Guds händer.” Bara så kan vi bli hjälpta! Därför uppmanar jag er, bröder, vid Guds barmhärtighet, att frambära era kroppar som ett levande och heligt offer som behagar Gud – er andliga gudstjänst (Rom. 12:1).

De tre första stegen kan sammanfattas så här: ”Jag kan inte! Gud kan! Nu får han ta över!” I frikyrkligt språkbruk skulle detta kunna vara en beskrivning av att bli frälst, men även den som varit kristen i många år kan ha områden där det alltid har varit kamp och nederlag, och där det behövs en omvändelse.

Underarbetet Efter de tre grundstegen följer två ’dubbelsteg’, alltså fyra steg. Steg fyra och fem handlar om självrannsakan och bekännelse. Här sker en storstädning i det förflutna, men inte för att stanna där utan för att börja en ny resa in i en förändrad framtid. Många tolvstegare, även i de profana programmen, väljer att genomföra femte steget som en bikt eller ett förbönssamtal.

4. ”Vi gjorde en grundlig och oförskräckt moralisk självrannsakan.” Här gäller bottenärlighet mot sig själv … Låt oss rannsaka våra vägar och pröva dem, låt oss vända om till Herren! (Klag. 3:40).

5. ”Vi erkände inför Gud, oss själva och en medmänniska den exakta innebörden av alla våra fel.” Kanske det svåraste – att låta en annan syndare höra om mina synder! Bekänn därför era synder för varandra och be för varandra så att ni blir helade (Jak. 5:16). Steg sex och sju handlar om karaktärsförändring:

6.”Vi var helt och hållet beredda att låta Gud avlägsna alla dessa karaktärsfel.” Det låter självklart, men är det inte. Vad vill jag undanhålla från Guds påverkan? Ödmjuka er inför Herren, så ska han upphöja er (Jak. 4:10).

7. ”Vi bad ödmjukt Honom att avlägsna våra brister.” Om vi bekänner våra synder, är han trofast och rättfärdig så att han förlåter oss våra synder och renar oss från all orättfärdighet (1 Joh. 1:9). Det är ett ord att lita på!

Förlåtelsen i steg fem är naturligtvis omedelbar, men Andens frukt, karaktärsförändringen eller helgelsen, tar alltid tid. Om Gud förändrade vår karaktär i ett enda ögonblick skulle det bli ”andlig lobotomi”. Efter den skulle vi inte veta vad vi heter eftersom våra karaktärssvagheter är så integrerade i vår personlighet att förändringar måste ske steg för steg. Det är därför karaktärsförändringen har två olika steg: först steg sex där vi arbetar på vår beredskap att låta Gud förändra oss; sedan steg sju där vi ber Gud att avlägsna bristerna.

Reparera

Det tredje paret steg i processen gäller reparationen av våra relationer:

8. ”Vi gjorde upp en lista över alla de personer som vi hade skadat och blev villiga att gottgöra dem alla.” Så som ni vill att människorna ska göra mot er, så ska ni göra mot dem (Luk. 6:31).

9. ”Vi gottgjorde personligen dessa människor, så långt det var oss möjligt, utom då detta kunde skada dem eller andra.” Därför, om du bär fram din gåva till altaret och där kommer ihåg att din broder har något emot dig, så lämna din gåva framför altaret och gå först och försona dig med din broder. Kom sedan och bär fram din gåva (Matt. 5:23–24).

Även här är det två steg som visar att Celebrate Recovery är en process som kräver urskiljning. Steg åtta handlar bara om att lista alla dem man skadat och bli villig att gottgöra dem. Sedan tar man den listan till en stödperson för att tillsammans gå igenom vilka kontakter som ska tas och vilka som kanske är direkt olämpliga.

Motarbeta återfall Steg ett till tre var grunden, själva omvändelsen. Sedan följde processen med tre par av steg: storstädning, karaktärsförändring och relationsreparation. Nu återstår fortsättningen. Steg tio till elva handlar om hur jag ska stärkas till att undvika återfall.

10. ”Vi fortsatte vår självrannsakan och erkände genast när vi hade fel.” Därför ska den som tror sig stå se till att han inte faller (1 Kor. 10:12).

11. ”Vi sökte genom bön och meditation att fördjupa vår medvetna kontakt med Gud, varvid vi endast bad om insikt om hans vilja med oss och styrka att utföra den.” Låt Kristi ord rikligt bo hos er med all sin vishet. Undervisa och förmana varandra med psalmer, hymner och andliga sånger och sjung till Gud med tacksamhet i era hjärtan (Kol. 3:16).

Många har levt livet som en berg-ochdalbana där återfallen kommit med jämna eller ojämna mellanrum. Men faktum är att det aldrig någonsin har förekommit att någon i tolvstegsprogrammet har fått ett återfall. Man får nämligen inga återfall – man tar sig (i sämsta fall) återfall. I tolvstegsprogrammet tar man tillbaka sin värdighet som människa och då ingår det att kunna erkänna att man har syndat, att man har fallit tillbaka i gamla, destruktiva mönster och att det finns en bättre väg än ständiga återfall.

Genom daglig självrannsakan, bibelläsning och bön stärks vi till att stå emot frestelsen till återfall. Vi når inte fullkomligheten på den här sidan graven men vi kan få förhandssmaka den tillkommande världens goda och se hur destruktiva mönster vänds till upprättelse.

Engagera sig för andra Så avslutas programmet med det tolfte steget. Alla behöver vi komma till den punkt då vi flyttar fokus från oss själva till andra som lider. Detta är en djup, evangelisk hemlighet. Du kan inte behålla det om du inte ger det vidare.

12. ”När vi, som ett resultat av dessa steg hade haft ett andligt uppvaknande försökte vi föra detta budskap vidare till andra och tillämpa dessa principer i alla våra angelägenheter.” Bröder, om någon skulle ertappas med en överträdelse, då ska ni som är andliga människor med mild ande upprätta honom. Men se till att inte du också blir frestad. Bär varandras bördor, så uppfyller ni Kristi lag (Gal. 6:1–2).

TILL SIST: Vi har alla våra skavanker och svagheter. Betyder det att alla borde gå igenom tolvstegsprogrammet? Så skulle jag inte formulera det, men så här tror jag man kan säga med stor frimodighet: ”Om du har något i ditt liv som är tillräckligt besvärligt för att motivera dig att arbeta hårt och ärligt med det, då kan ett tolvstegsprogram på kristen grund vara en alldeles utmärkt form”.

TORBJÖRN FREIJ, Sverigeledare för Celebrate Recovery, Stockholm www.celebraterecovery.se