”Grunden för lycka och frid” var temat då ett 80-tal personer samlades till Roseniuskonferens på Fridhem den 6 februari. Samtidigt var det barndag, så det var liv och rörelse på missionsgården.
Är Carl Olof Rosenius Sveriges viktigaste teolog? Det menade Rune Imberg, som gav en intressant resumé av Rosenius liv och hans verksamhet som publicist, själavårdare och predikant. Ändå står ingen ensam. Erik Pontoppidans bok Trosspegel och inte minst Maja Lisa Söderlunds andliga rådgivning hade avgörande betydelse för Rosenius.
Mycket av det vi känner till om Rosenius liv kommer från den första biografi n skriven av hans sekreterare Amy Moberg och Lina Sandell. Tre dagar efter hans död skriver Lina Sandell i ett brev att de börjat jobba med hans biografi.
Ebbe Kaas, Luthersk Mission, talade om den rosenianska rörelsen i Danmark och om dess förbindelse till den svenska rörelsen. Till en början reste predikanterna fl itigt över landgränserna och mötena på båda sidorna av sundet såg nästan helt lika ut. Sångboken innehöll samma sånger och hade samma nummer. Under 1880-talet uppstod dock av olika skäl avstånd mellan ländernas föreningar.
Efter söndagens gudstjänst reste en grupp på guidad busstur till Ånäset och besökte det hus där Rosenius föddes.
Syftet med konferensen, att aktualisera och förnya intresset för Rosenius skrifter, uppfylldes väl. Rosenius förkunnelse står sig fortfarande!
GUNNAR ANDERSSON