Lidande på gott och ont

Lidande och död hörde inte till historiens början, var inte en del av Guds ursprungliga skapelseverk. Det hör inte heller till slutet, den tillvaro som Gud ställer i ordning för mänskligheten. På Bibelns första och sista blad beskrivs tillvaron utan smärta, mörker, lidande och död. Men från syndafallet¹ och långt in i Johannes syn av händelserna vid och bortom tidens slut är lidandet en självklar del. ”Lidandet är ett element i en värld som härjas av det onda …”² Till att vara människa hör att se lidande och drabbas av lidande, men också att tillfoga andra lidande.

Jesus lidande

In i en sådan värld och till en sådan mänsklighet kom Jesus Kristus. ”Han har som människa del i släktets plågor, så som de konkret förefanns i hans samtid och omgivning. Dessa lidanden drabbar alla utan undantag och till synes helt slumpvis, eftersom lidandet är en del av livet.”³ Man skulle kunna säga att Jesus på det sättet gick in under lidandet passivt. Men han gjorde det också genom att gå in i rollen som ”Herrens lidande tjänare”.⁴ ”Han går in under lidandet aktivt i avsikt att reducera dess verkningar hos den enskilde individen och med det avlägsnare målet att övervinna det totalt genom ställföreträdande strafflidande.”⁵

Jesus liv, lidande och död kan beskrivas som hans lidande lydnad genom vilken han lidit det straff som varje människa förtjänat.⁶ Han gjorde det i människans ställe, vilket innebär att lidande som drabbar inte längre kan ses som Guds dom över synden i en människas liv.⁷ Inför Gud står den som har del i Kristus verk frikänd och rättfärdig. Inte heller döden behåller sin makt över den som tror på Kristus.

Ändå drabbas kristna av lidande och svårigheter. Har lidandet någon funktion i det kristna livet? Ska en kristen fly lidandet eller välkomna det? Ska smärtan bekämpas eller uthärdas? Jesus talar om lidanden som hör det kristna livet till.⁸ Apostlagärningarna är fyllda av berättelser om förföljelse.⁹ Och apostlarna skriver ofta om lidande i sina brev.¹⁰

Efterföljelsens lidande

En nyckel till förståelse av lidandet som drabbar den kristne är att skilja mellan det som drabbar till följd av att vi fortfarande lever i den förstörda världen och det som drabbar till följd av att vi inte längre tillhör den världen, utan tillhör Kristus och hans rike.

Till den första kategorin lidande hör sjukdom och olyckor. Hit hör naturkatastrofer och krig. Hit hör också det mesta av den ondska som andra människor tillfogar oss, som misshandel, stöld, skvaller och otrohet. Allt lidande i denna kategori ska vi kämpa emot. Vi ska bota sjukdom, förebygga olyckor, ta del i räddningsaktioner vid naturkatastrofer och så vidare. Genom att göra det bekämpar vi ondskan och tar uppdraget att råda över skapelsen på allvar.¹¹ Gör vi det följer vi Jesus exempel och gör hans gärningar.

Lidande på detta område kan en kristen under vissa omständigheter fly ifrån. När pesten 1527 drabbade Wittenberg ställdes reformatorn Martin Luther inför valet att flytta eller stanna kvar och betjäna de sjuka. I skriften ”Huruvida man må fly från en dödlig pest” skriver han att kristna visst kan fly. Däremot är det inte lika självklart för dem som har ansvar för andra, såsom pastorer och världsliga styresmän.¹²

Den andra kategorin av lidande är det som drabbar den kristne just för att hon är kristen. Jesus säger: Saliga är de som blir förföljda för rättfärdighetens skull, för dem tillhör himmelriket. Saliga är ni när människor hånar och förföljer er och ljuger och säger allt möjligt ont om er för min skull. Gläd er och jubla, för er lön är stor i himlen. På samma sätt förföljde man profeterna före er.¹³ Jesus talar om förföljelse och om att bli utsatt för hån. Det är lidande, det är smärtsamt, det är förfärligt. Men Jesus kopplar det till salighet och lön i himlen. På samma sätt finner vi hur apostlarna talar om att lida för ”namnets skull”, för ”det som är rätt” och om att ”lida som kristen”.¹⁴ Sådant lidande drabbar kristna också i dag. I Mellanöstern har förföljelsen av kristna för att de är kristna varit svår de senaste åren. I Kenya har attentat begåtts där gärningsmän skiljt ut kristna från muslimer och sedan skjutit de kristna. Förföljelser av det slaget ser vi inte i Sverige ännu men desto viktigare att fundera kring hur man möter det lidandet när det kommer. Lidandet för Jesus namn ska inte undvikas, är inte något att fly undan, utan här gäller Jesus ord till de kristna syskonen i Smyrna: Var inte rädd för vad du ska få utstå. Se, djävulen kommer att sätta några av er i fängelse för att ni ska prövas, och ni kommer att lida i tio dagar. Var trogen intill döden, så ska jag ge dig livets krona.¹⁵ Inför risken att lida för Jesus skull eller i den faktiska situationen när det sker följer en kristen sin Mästare genom att utstå lidandet. Då får jag lära känna Kristus och kraften i hans uppståndelse och dela hans lidanden genom att bli lik honom i hans död, i hoppet om att nå fram till uppståndelsen från de döda.¹⁶

Lidandets mening

Till den andra kategorin av lidande – det för trons skull – är en rad löften knutna för den som drabbas. Det lidandet kan många gånger förhärliga Kristus och därmed fungera evangeliserande. Vårt ord martyr, som innebär att man dör för sin tro på Jesus betyder i grunden vittne, en som har vittnat om Jesus. Men det första lidandet – har det då inget gott med sig? I sig är det meningslöst på ett sätt som det andra lidandet aldrig är. Ändå kan Gud verka också i detta lidande så att en kristen hålls kvar i sitt beroende av Gud. När jag gick bibelskola berättade en vän upprepade gånger om att en svår trafikolycka blev hans väg till Jesus. Fortfarande led han av skadorna men han såg det som var större. En kristens sätt att bära lidandet kan också på ett förunderligt sätt vittna om honom som blev ”smärtornas man” för vår och allas skull.¹⁷ Biskop Bo Giertz skriver: ”Gud dröjer alltså. Han är ’långmodig’. Han ger världen ännu en nådatid. Och den missbrukar många människor till att göra ännu mera ont. Det är priset, som måste betalas för barmhärtigheten och anståndet. Lidandet drabbar både onda och goda, både obotfärdiga och botfärdiga. Många blir bittra och hårda. Men när det drabbar Guds barn, då vill Gud att de skall förstå sammanhanget. De skall vara villiga att lida, för att förlåtelsen alltjämt skall stå öppen för världen.”¹⁸

Erik Andersson
missionsledare, Örkelljunga

Läs gärna Begrundaartikeln ”Var inte rädd för lidande” som finns att hitta på Till Livs hemsida – http://www.tillliv.se/2015/04/var-inte-radd-for-lidande

---

1. 1 Mos. 3
2. Studiebibeln band 2, spalt 3495
3. Ibid.
4. Se profetiorna i Jesajas bok, till exempel Jes. 53
5. Studiebibeln band 2, spalt 3495, min kursivering.
6. Imberg, Josef, Guds nåds evangelium, Pro Veritate, Uppsala 1978, s. 191. 2 Kor. 5:14
7. Rom. 8:1
8. T.ex. Matt. 5:10–12
9. Apg. 5: 40–41, 7:58–59, 8:1–3, 12:1–4, 13:50, 14:1–2, 14:19, 14:22, etc.
10. T.ex. 2 Kor. 1:3–7, Fil. 3:10, Kol. 1:24, 1 Pet. 3:14, 4:16, Upp. 2:9–10
11. 1 Mos. 1:28
12. Läs mer i Nichols, Stephen J., Martin Luther: hans liv, lära och inflytande – 500 år senare, Reformedia, Bankeryd, 2016, s. 123–127
13. Matt. 5:10–12
14. Apg. 5:41, 1 Pet. 3:14, 1 Pet. 4:16
15. Upp. 2:10
16. Fil. 3:10–11
17. Jes. 53:3
18. Giertz, Bo, Att leva med Kristus, Verbum 1974, tisdag efter 22 S e Trefaldighet. Bo Giertz syns dock inte göra samma åtskillnad mellan olika typer av lidande som i föreliggande artikel.