De flesta av oss har nog en ganska klar föreställning om hur det var när Jesus föddes och det är lätt att tänka att bilden är helt formad av Nya testamentets berättelser. Men mycket har skrivits och sagts genom århundradena som vi har kanske tagit större intryck av än vi tror.
Nya testamentet lämnar en och annan lucka för den som är intresserad av Jesus födelse, uppväxt och av att veta mer om hans föräldrar. Det gav i den tidiga kyrkan upphov till en rad berättelser som försökte fylla i dessa luckor. Omkring år 150 e. Kr. publicerades en skrift som kom att kallas Jakobs protoevangelium. Skriften tillskrivs Jesus bror Jakob och som titeln antyder berättar den om vad som skedde före de händelser som de fyra evangelierna berättar om. I centrum står Jesus mor, Maria.
Födelseberättelsen i Jakobs protoevangelium
Joakim och Anna har inga barn, precis som Abraham och Sara eller Hanna en gång i tiden. Men som svar på föräldrarnas böner och löfte om att ge ett kommande barn tillbaka till Herren får de en dotter, Maria. Som liten får Maria bo i ett helgat rum dit endast de rena döttrarna i Israel har tillträde. När hon fyller tre förs hon till templet där hon tas emot av översteprästen och får en profetisk välsignelse om att hon ska bli medlet för Herrens frälsning. Under sin tid i templet får Maria äta direkt ur en ängels hand.
I tolvårsåldern, när tiden för hennes menstruation närmar sig, utser prästerna Josef, en äldre änkeman med flera söner, till Marias man. Josef tar henne till sitt hem men lämnar henne omedelbart för att under en längre tid ägna sig åt husbyggande. Under Josefs bortavaro visar sig en Herrens ängel för henne i samband med att hon hämtar vatten. Ängeln omtalar att Guds ska kraft som komma över henne och att hon ska bli havande.
Så här skildrar Jakobs protoevangelium Marias uppväxt. Vi får sedan följa hennes besök hos Elisabet som i stort skildras på samma sätt som i Lukasevangeliet, dock med två undantag: Maria sjunger inte någon lovsång och hennes ålder anges till 16 år.
När Maria återvänt hem från sin släkting Elisabet kommer Josef tillbaka för första gången. Han blir mycket upprörd när han finner att Maria är gravid och anklagar henne för otrohet. Maria vidhåller sin oskuld men kan inte förklara hur hon blivit med barn. Josef lugnar ner sig först när en ängel uppenbarar sig för honom i drömmen och förklarar vem barnet är. Dock bär det sig inte bättre än att en skriftlärd upptäcker att Maria är gravid och anklagar Josef för att ha gjort henne till hustru utan att meddela detta och utan att ha haft bröllopsfest. Josef och Maria förs till översteprästen som riktar kraftfulla anklagelser mot dem. De nekar till anklagelserna men översteprästen vill inte låta sig övertygas. Han ger dem att dricka av Guds vredes vatten och skickar ut dem i öknen. Först när båda återvänder vid liv förklarar prästen dem för oskyldiga.
Tiden kommer för kejsar Augustus påbud om skattskrivning. Josef för sina söner och Maria till Betlehem. Hon rider på en åsna. På vägen kommer värkarna över henne. Josef hittar en grotta och leder henne och sönerna dit medan han själv beger sig till Betlehem för att söka upp en barnmorska.
Plötsligt stannar tiden och allt som rör sig en stund men snart kommer det igång igen och då ser Josef en kvinna som visar sig vara barnmorska. När han tillsammans med henne kommer tillbaka till grottan hänger ett svart moln över ingången. Molnet löses upp och i stället visar sig ett så starkt ljus att ingen kan stå ut med det. Ljuset försvinner strax och man får då se ett barn som kryper upp och tar Marias bröst.
Barnmorskan jublar över undret och beger sig hem men möter då en annan kvinna, Salome. Hon tror inte på det som barnmorskan berättar och begär att få undersöka om Maria verkligen är jungfru. Salome får det. Genast när hon sticker fingret i underlivet inser hon sin otro för handen känns som om den brinner och faller av. När hon anropar Gud kommer en ängel som instruerar henne att vidröra barnet som är fött och hon blir genast helad.
Berättelsen följer sedan Matteusevangeliets redogörelse om de ’vise männen’, eller mer korrekt, magerna från öster, men avviker på ett par punkter. Magerna finner Maria och barnet i grottan i stället för det hus som Matteus nämner. Flykten till Egypten omnämns inte heller utan Maria gömmer barnet genom att linda in honom och lägga honom i ett kostall. När Herodes inte hittar Jesus börjar han jaga Johannes (döparen). Elisabet flyr upp i bergen med sin son och på hennes bön öppnas ett berg som tar emot dem. Herodes ger sig då på Johannes far Sackarias som, när han vägrar att uppge var sonen befinner sig, blir mördad i templet.1 Tre dagar senare utses en ny präst i Sackarias ställe, en Simeon, för vilken den helige Ande uppenbarat att han inte skulle dö förrän han sett Messias komma i köttet!
Maria – mirakulös och helig
Jakobs barndomsevangelium ger oss utförlig information om Jesus mor. Hennes födelse framställs som mer mirakulös än Isaks och Samuels. Mer än något annat framhävs det också att Maria är jungfru, om än inte såsom unga kvinnor i allmänhet. Redan från sin födelse är hon mer helig och ren än någon annan. Hennes barnrum blir ett minitempel. Hon bor i templet under nio år där hon får mat direkt från en ängel. När hon anklagas för orenhet går hon igenom ett prov och översteprästen förklarar henne för oskyldig. En barnmorska och en annan kvinna vittnar om att hon förblev jungfru efter födelsen.
Fromma fantasier
Det är uppenbart att berättelsen i många delar består av fromma fantasier. Det är till exempel otänkbart att en liten flicka skulle ha fått bo i templet vid den här tiden. Berättelsen motsäger också på flera punkter redogörelserna hos evangelisterna Lukas och Matteus. Mest iögonfallande är dock att Jakobs protoevangelium ger ett helt annat perspektiv på Maria och Jesus födelse. Hon blir den helt igenom rena och heliga och Jesus föds på ett övernaturligt sätt, helt olikt vanliga människor.
Lukas, som möjligen talat med Maria själv, ger oss ett annat perspektiv. Hon är en vanlig, ung flicka, som får nåden att bli bärare av Guds son. Evangelisten är sparsam med detaljerna. Det viktiga och avgörande är vem Jesus är. I jämförelse med honom spelar Maria en ganska undanskymd roll.
Skillnader mot Lukasevangeliet
Eftersom Jakobs protoevangelium påverkat folkfromheten och våra julspel kan det vara värt att notera några avgörande, men inte alltid noterade, skillnader mellan Lukasevangeliet och protoevangeliet.
Lukasevangeliet 2:6 anger att Josef och Maria hade kommit fram till Betlehem och befann sig där när tiden var inne för födseln. Lukas ger oss varken bilden av ett par som måste leta upp en grotta på väg till Betlehem eller ett par som förtvivlat letar efter boende därför att de nätt och jämnt nått fram innan värkarna sätter igång. ”Det skedde när de var där”, skriver Lukas.
Eftersom de redan var där och med tanke på att Josef måste haft släkt i Betlehem är det också osannolikt att de inte skulle ha funnit ett hem att ta in i. Så varför står det då om ett värdshus i många översättningar? Lukas använder ordet katalyma för att beskriva var det inte fanns plats. Det är, väl att märka, inte det ord som används i liknelsen om den barmhärtige samariten om platsen dit den slagne mannen fördes.2 Katalyma används på två andra ställen i Nya testamentet för att beskriva det rum där Jesus firade påsk.3 Detta var något slags gästrum på övre våningen i ett hus, eventuellt på husets tak. Det noteras hos båda evangelisterna att det var ett stort rum. Underförstått var sådana rum normalt små. Det är därför sannolikt ett litet gästrum på taket Lukas avser när han beskriver rummet som Maria inte kunde föda i. Gästrummet som Maria och Josef bodde i under sin vistelse i Betlehem var helt enkelt för litet för en förlossning. Följaktligen får Maria föda i husets vardagsrum där djurens krubba utgör gränsen mellan den del människorna har som sin bostadsdel och den del i vilken djuren bodde. Svenska Folkbibeln 2015 översätter därför helt riktigt: Hon lindade honom och lade honom i en krubba, eftersom det inte fanns plats för dem i gästrummet.4
Slutligen noterar Lukas inte något övernaturligt med själva förlossningen. Jesus var också i detta avseende lik oss. Det övernaturliga är begränsat till tillblivelsen och de änglauppenbarelser som skedde med nio månaders mellanrum. När Maria ”bevarar och begrundar i sitt hjärta” är det därför inte sina egna upplevelser hon avser utan det budskap änglarna gett herdarna och som de låtit henne veta.
Maria – väldigt olik oss
Meningen med Jakobs protoevangelium var sannolikt att helt oskyldigt tillfredsställa en ’from nyfikenhet’. Men i slutändan blev det en berättelse som på flera punkter motsäger Nya testamentets skrifter. Mest problematisk är dock att av Bibelns vanliga, enkla Maria blir en näst intill övernaturligt from, ren och helig människa helt skild från den smuts och synd mänskligheten lever i. Guds son nedstiger inte direkt i vår värld utan når först en mellanstation som är så nära himlen man kan komma på jorden. Protoevangeliets Maria kan inte heller vara en verklig förebild för vanliga, enkla kristna, utan är helt annorlunda och ouppnåbar.
På ett liknande sätt är det med Jesus födelse enligt Jakobs protoevangelium. I stället för att födas likt oss andra är den så övernaturlig att man undrar om han verkligen är människa på riktigt. Nya testamentet i sin helhet vittnar dock om att han i allt var lik oss, utom när det gällde synden. Lukas berättar om en riktig bebis som vilar på djurens halm men som samtidigt är hela universums skapare och Herre.
Jakobs protoevangelium må tillfredsställa en naturlig nyfikenhet men något verkligt evangelium är det inte. Ett sådant ger oss däremot Lukas som berättar om en vanlig människa som helt oförtjänt fick ynnesten att bli mor till världens frälsare.
Daniel Johansson
lektor i Nya Testamentet, Göteborg
- Jämför Matt. 23:35
- Luk. 10:34: ktenos
- Luk. 22:11; Mark. 14:14
- Luk. 2:7