Jesus, sång och lekar

Följ med till Öppna förskolan i Lund och möt Stina Sjödahl som arbetar där. Ett arbete i Guds rike med många härliga människomöten, såväl med barnen som med deras föräldrar.

En torsdagsförmiddag i november besöker jag den kristna öppna förskola som drivs av Kristna Ungdomsförbundet i Sydsverige på Filippi i Lund. Strax före nio träffar jag Stina Sjödahl och Maria Johansson. Stina har jobbat med förskolan i tre och ett halvt år och har också ansvar för förskolorna i Kristianstad och Hässleholm. Maria är en av korttidarna i Lund, och i dag är det hennes tur att hjälpa till. De andra korttidarna, John Persson och Mikael Hector brukar också göra det.
Vi börjar med att gå in på Café Sandkakan, som drivs av Filippi och ligger i föreningens fastighet, för att ha morgonbön tillsammans med personalen där och Cia Andersson och Hasse Bergström, som jobbar i huset med tidningarna Till Liv och Insidan. Vi läser ett stycke ur Bibeln och ber för dagen.
I den lokal där förskolan håller hus har Stina och Maria redan gjort i ordning så att det finns leksaker på golvet, pussel på borden och något att pyssla med på köksbordet. Där finns också ett kuddrum som barnen kan leka i. Nu är det bara att vänta och se om det kommer några föräldrar och barn. Efter en stund börjar de droppa in. Stina hälsar dem glatt välkomna och pratar lite med var och en. I dag blir vi till slut tre mammor, en moster och fem barn. Två av barnen är så små att de ligger och sover i sina vagnar ute på altanen. Inomhus leker barnen med leksakerna, en flicka spelar snigelspelet med sin mamma och så går de ut i köket för att pyssla. I dag får man göra en liten båt i papper.
Efter en stunds lek är det dags för samling. Vi sätter oss allihop i en ring på golvet och börjar med att sjunga tillsammans. Sen följer dagens bibelberättelse. I vanliga fall brukar Stina berätta något ur Bibeln men i dag får Maria prova på att berätta för barnen och föräldrarna om Jona, och hon använder en av de båtar son barnen gjort för att visa hur Jona for iväg med ett skepp i stället för att gå dit Gud ville att han skulle gå. Efter berättelsen ber vi tillsammans och sen är det tid för fika. Alla samlas runt ett bord och vi sitter och pratar medan vi äter. Jag ställer några frågor till Stina och hon berättar bland annat om vad hon tycker är särskilt roligt med förskolan. Det kan t. ex. vara när hon får höra av föräldrar att barnen leker samling hemma och sjunger de sånger de fått lära sig på förskolan. Det kan också vara trevligt och givande att sitta och samtala med föräldrar, men det som uppmuntrar henne allra mest är när samlingen fungerar bra och hon märker att både barn och föräldrar blir berörda och suger i sig av det hon berättar.
Meningen med att hålla en kristen öppen förskola är ju inte bara att fika och leka, att träffas och ha trevligt tillsammans, utan framför allt att försöka nå barn och föräldrar med det glada budskapet om Jesus. Därför tycker Stina att det kan vara jobbigt när samlingen inte fungerar så bra, när hon har planerat att tala om något väldigt viktigt – t. ex. inför julen eller påsken – men det kanske är många små barn, så att det blir så stojigt och stimmigt att ingen tycks lyssna. Då kan hon känna sig ganska misslyckad.
Något som Stina tycker är otroligt viktigt är att se varje enskilt barn som kommer och ge det uppmärksamhet. Ofta är öppna förskolan barnens allra första kontakt med organiserad verksamhet och då är det angeläget att försöka ge dem en positiv start och en bra grund för annan verksamhet som söndagsskola, dagis och skola. Att ha hand om öppna förskolan är ett självständigt och fritt jobb, men det kan också kännas lite ensamt, för även om man träffar många människor, ska man själv ta ansvar för all planering. Stina tycker att det är väldigt roligt att korttidarna är med och hjälper till i Lund. Det är bra att vara två. Då kan t. ex. en gå iväg och leka med barnen i kuddrummet medan den andre sitter kvar och pratar med föräldrarna vid fikabordet.
Också i dag vill barnen snabbt sätta igång att leka igen efter fikat, medan föräldrarna sitter kvar lite längre. När klockan hunnit bli halv tolv är det dags för avslutning. Vi sätter oss på nytt i en ring på golvet. Stina tänder ett ljus och placerar det i mitten. Vid avslutningen börjar man alltid med samma sång: Vi har tänt ett ljus, ställt det mitt i ringen. Jesus, det är du som är hos oss nu. Vi fortsätter med ytterligare några sånger och ber tillsammans igen. Innan det är dags att gå hem får ett av barnen släcka ljuset med en ljussläckare.

Anna Salomonsson, studerande, Lund