Fråga: Vad menas med omvändelse?
Svar: Jag läser en bok om skratt och humor. Psykologerna försöker förstå vad humor är och plockar sönder fenomenet in i minsta detalj. Det tycks mig som om de på det viset tappar bort humorn och skrattet. Jag tänker mig att faran är ännu större när vi försöker förstå vad omvändelse är. Den hör ihop med det djupaste mysterium, det obegripliga. Faran är att vi försöker analysera det obegripliga och därmed förlorar det.
Som väl är har vi flera exempel på vad omvändelse är i Bibeln. I Luk. 15 finner vi ordet omvändelse. Tre liknelser förklarar vad omvändelse är. I den sista liknelsen finns inte själva ordet, men Jesus visar vad omvändelse är genom att tala om vad det är och vad det inte är.
Den förlorade sonen förlorade friheten och blev slav när han lämnade sitt hem. Det är den fallna mänskligheten som den förlorade sonen symboliserar. Människan lämnar sitt dop. Bibeln säger att var och en av oss vill vandra sin egen väg. Det är inte Guds väg. Det är vägen bort från Gud. Människan tror att hon blir lycklig och finner sitt eget liv genom att bli befriad från Gud.
I det främmande landet kommer den förlorade sonen underfund med sin misär. ”Jag vill stå upp och gå till min far och säga till honom: Far, jag har syndat mot himlen och inför dig. Jag är inte längre värd att kallas din son.” Han har blivit medveten om sin situation. Han är tom och utblottad. Han som fått igenom sin vilja att gå bort från sin far får lov att komma tillbaka. Far tar emot honom. Han får nya kläder; det är Kristi rättfärdighet. Han får ring på fingret; det är tecknet på Guds nåd. Den glada festen i himmelen är frälsningen.
I samma text finner vi också det motsatta förhållandet. Kristendomen har blivit en form av stagnation, slöhet och ha-det-gott-mentalitet. Bönen är en slarvig repertoar, gudstjänsten en gammal vana. Den hemmavarande sonen offrar utan glädje. Utan att vara klar över det står han mot den gudomliga kärleken med ett djävulskt hat. Han hatar Gud för Guds kärleks skull. Han symboliserar den människa som menar sig vara rättfärdig och levande men som är andligt död. Hon anser sig inte behöva någon omvändelse.
Mats Giselsson, präst i Rya församling