Svensk kristenhet står i dag inför helt nya frågeställningar – vi har kommit till en ”efter-kristen epok”. Vår samtid kännetecknas av individualism och relativism: den enskilde menar sig kontrollera allt i sitt liv och ha full rätt att tänka, tycka och njuta av vad han vill. Förankringen i tidigare generationers erfarenheter har minskat avsevärt. Samtidigt är människor minst lika intresserade av filosofi och religion som någonsin förr.
FARORNA
Vi står inför åtminstone två stora problem: å ena sidan risken för anpassning i tro, lära och liv till det sekulariserade samhället (något som många enskilda kristna, kyrkor och samfund ”kämpar med”) och å andra sidan risken för isolering från ”den moderna människan” (något som gjort många enskilda kristna, församlingar och missionsföreningar föga utåtriktade i sin verksamhet).
NÅDENS MEDEL I FUNKTION
Kristna har i alla tider troget hållit fast vid apostlarnas lära, gemenskapen, brödsbrytelsen och bönerna (Apg. 2: 42). Att som enskild kristen finna sin plats i en sådan gemenskap är av största betydelse. I en tid med sekulariserade kyrko- och samfundsstrukturer leder detta för många till svåra val. Evangelisk- luthersk bekännelse ger emellertid bra vägledning om vad som kännetecknar Kristi kyrka: ”…en helig kyrka skall äga bestånd till evärderlig tid. Men kyrkan är de heligas samfund, i vilket evangelium rent förkunnas och sakramenten rätt förvaltas” (Augsburgska bekännelsen, art. VII).
MÖJLIGHETERNA
För oss som tror och bekänner att hela Bibeln är Guds ofelbara ord finns en påtaglig risk för modlöshet – vem lyssnar till en så gammaldags kristendom? Men vi skall definitivt inte tappa modet. Aposteln Paulus säger: ”Den Ande som Gud har gett oss gör oss inte modlösa, utan är kraftens, kärlekens och självbehärskningens Ande. Skäms alltså inte för vittnesbördet om vår Herre…”, 2 Tim. 1:7–8. Apostelns vittnesbörd på Areopagen i Aten inför en sökande och förvirrad samtid visar, att han har svaret på människors innersta behov och längtan: ”…vad ni alltså tillber utan att känna, det predikar jag för er”, Apg. 17:23. Tre grundläggande moment framhålls: Gud som skaparen och uppehållaren, Jesus Kristus, Guds Son, som uppstått från det döda och Jesu återkomst till dom. Många uppträder hånfullt men några, kanske många, vill höra mer om Jesus (jfr. Apg. 17:32–34). Samma utåtriktade ”torgpredikan” behövs också i vår tid och bör på allt sätt befrämjas.
UPPDRAGET
Missionens Herre har gett sina lärjungar ett unikt missionsuppdrag: att till dess att han kommer tillbaka göra alla folk till lärjungar. I vårt land behövs en klar och tydlig förkunnelse av lag och evangelium, synd och nåd – med Kristi kors i centrum. Ute i världen finns det 3 000 folkslag som ännu inte har nåtts av evangelium. Närmare 30 länder har mindre än en procent kristna. Det behövs unga och djärva missionärer, beredda att utnyttja de hjälpmedel som finns för att nå så många som möjligt med evangelium.
VAKSAMHET
Är det något som Herren betonat med tanke på den yttersta tiden så är det vikten av vaksamhet! Farorna och frestelserna är många. Guds folk befinner sig i en kampsituation. Djävulen, världen och vårt eget onda kött gör allt för att vi skall lida skeppsbrott i tron. Enda hjälpen i kampen är evangeliet – att bli stark i Herren och utnyttja den vapenrustning som Gud försett oss med, ”under ständig åkallan och bön”, Ef. 6:10 ff.
Roland Gustafsson, missionsföreståndare