ERITREA
Lutherska Kyrkan i Eritrea (LCEr) håller sitt årsmöte i Quazén den 9–11 februari 2001. I samband med detta planerar man att inviga en nyuppförd kyrkobyggnad på denna ort. LCEr:s styrelse har inbjudit MBV att närvara, och MBV:s styrelse har därför beslutat att sända missionssekreterare Per-Martin Hjort till Eritrea under tiden den 6–16 februari 2001. Överläggningar med LCEr:s styrelse, liksom olika arbetsbesök, kommer då också att äga rum.
ETIOPIEN
I e-post av den 21 december 2000 skriver missionsrepresentanten Jens Aage Nielsen följande om en resa han gjort till Meqi och Oitu i sällskap med ato Milkias Petros och qes Mekbib Adisho:
”Lördagen den 16 december körde vi till Meqi. Där har LCEt elva medlemmar, som ivrigt önskar att få bygga en kyrka. Meqi är en stad som växer och det finns utan tvivel stora missionsmöjligheter för LCEt i detta område.
Söndag morgon körde vi till Oitu med tio personer i bilen. Gudstjänsten började med dop, då 38 tidigare muslimer – barn, ungdomar och vuxna – döptes. Bland dem befann sig två äldre bröder till ordföranden i qebelen (= ung. ”kommundel”). Allt som allt var nog 75 personer närvarande. En högtidsdag. Ännu ger Gud en nådatid och en arbetsdag, kallar och drar till sitt rike. Folk var ödmjuka och stilla, och allt gick lugnt till väga.
Då vi kommit till Addis Abeba på söndagseftermiddagen, samtalade jag med qes Bahta om arbetet i Arsis lågland. ’I dag är där stora möjligheter att nå folket. Om två år kanske vi inte längre kan arbedrivmedelta där’, sade qes Bahta, ’eftersom muslimerna reser sig mot oss.’ Det gav mig något att tänka på. Jag tror det stämmer: i dag vill folk höra, och det är väckelse. Men då är frågan: Hur hjälper vi dessa människor med undervisning, stöd och vägledning? Ibland upplever jag det nästan som om LCEt är en kyrka utan herde. Fåren följer ju herden. Är det månne bara jag som upplever det som om kyrkan saknar en överordnad ledning med visioner, planering och en strategi? Vem tar det teologiska och andliga ansvaret för kyrkans alla präster och evangelister?
Jag ska dock inte klaga. Vi fick vara med om en välsignad dag i Oitu den 17 december 2000. Må Herren Gud själv ta sig an alla dessa människor! Han känner också vår maktlöshet. Tillkomme ditt rike och ske din vilja, o Gud!”
Jens Aage Nielsen, som varit hemma i Danmark över jul- och nyårshelgen, återvände till Etiopien den 19 januari för ytterligare ett par månaders tjänstgöring som MBV:s representant inom LCEt.
Mikael Hector, Åsljunga, åker i februari till Etiopien som volontär för MBV. Han betalar själv sin resa men får lov att bo och arbeta tillsammans med missionärerna på plats under sin knappt tre månaders vistelse i landet. Under fem veckor i januari och februari har Mikael förberett sig. Han är elev vid Glimåkra Folkhögskola som i samarbete med Strandhems Bibelskola förmedlar kursen: Bibellinje med internationell profil.
Låt oss följa Mikael i förbön!
KENYA
Den Evangelisk-Lutherska Kyrkan i Kenya (ELCK) har under de senaste decennierna präglats av stark tillväxt. Norsk Luthersk Misjonssamband har under drygt 20 år haft missionärer i den nordvästra delen av landet, i West Pokot. Leif Thingbø, verksam som missionär redan under 80-talet, har återvänt för tjänst i detta område och skriver bl.a. följande i en julhälsning:
”Jag var nyligen på ett tre-dagarsbesök i ett mycket avsides beläget område bakom Sekerrberget, i församlingarna Ptoo och Cheptram. Vi bedrev undervisning på förmiddagarna, gjorde husbesök på eftermiddagarna och höll möten på kvällarna. 1992 byggdes kyrkor på dessa platser, och när folket står ganska tätt rymmer de c:a 100 personer. Dessa kyrkor är nu överfulla och folk måste stå utanför. På söndagen var det ett fem timmar långt ’stormöte’ med över 300 församlade. Flera av de äldre männen i bygden mötte upp – till stor glädje för de äldre kristna kvinnorna, som gav personliga vittnesbörd och ledde i bön att Gud skulle gripa in till frälsning.
Folk från alla håll och kanter ber om hjälp. Vi har beslutat att inleda arbete vid foten av Mount Elgonberget bland sabotfolket. De c:a 30 000 invånarna är en av de mest onådda folkgrupperna i Kenya, och nu förefaller tiden vara mogen för skörd.
Ett annat område är Karapokot. Det tar c:a fem timmar att ta sig dit – på mycket dåliga vägar. Ungefär åtta mil kör vi inne i Uganda eftersom vägen är bättre där. Vi räknar med att finna bygder som är lika oberörda av evangeliet som Sekerr- området var för 20 år sedan. Vi tror att även dessa människor är inneslutna i Guds frälsningsplan och då sörjer han för att uppdraget skall lyckas. Så har vi upplevt det hela tiden – att vi får gå in i gärningar som Gud har lagt till rätta.”
PERU
I januari månad har man i Chiclayo haft en tre veckor lång bibelkurs för tio deltagare med undervisning tre dagar i veckan. Galaterbrevet, Israels historia och troslära har stått på schemat. Tacka och be för deltagarna (nämn dem gärna vid namn): José, Merzy, Isabel, Pedro, Rebecca, Letty, Carlos, Harold, Melisa og Hans. En liknande fortsättningskurs planeras i mars månad. Be även för det planerade barnläger som ska hållas i februari, under barnens sommarlov.
SVERIGE
Missionärsrekrytering har alltid varit en viktig punkt på missionssällskapets dagordning. Under några år har vi haft ett antal antagna missionärskandidater på utbildning och praktik. För oss som har den dagliga kontakten med dessa missionärer kan det tidvis upplevas motigt, när de uppgjorda planerna av olika anledningar inte förverkligas. Men vi vet att våra dagliga förehavanden måste få stå under Guds plan och ledning. Från honom förväntar vi allt – dörrar som öppnas och som även kan stängas.
Carina och Johnny Bjuremo, som 1997 antogs för tjänst i den Lutherska Kyrkan i Eritrea, fick på sin planerade resa till Eritrea 1998 först göra studiebesök såväl i Kenya som i Etiopien. Under Etiopienvistelsen utbröt krig mellan Etiopien och Eritrea och resan vidare till Eritrea kunde inte förverkligas. Däremot gavs möjlighet för tjänst i Etiopien, där makarna Bjuremo under 1998–99 fick verka vid det teologiska seminariet i Asella. Därefter har familjen av olika skäl fått vänta och har befunnit sig i Sverige. I början av januari hade MBV:s ledning ingående samtal med makarna Bjuremo och då beslutades, på Bjuremos begäran, att de tills vidare stannar kvar i Sverige.
Makarna Bjuremo har i mitten av januari till MBV sänt följande besked och hälsning:
”Eftersom vi under de senaste åren inte klart och tydligt kunnat se Guds kallelse till tjänst i Eritrea resp. Etiopien, har vi begärt tjänstledighet från MBV. Samtidigt har Gud öppnat en dörr för oss i norra Värmland, Karlstad stift. Ovanstående vägval är möjligt genom att styrelsen stöder beslutet och på ett generöst sätt har beviljat oss tjänstledighet fram till sommaren 2001. Vi vill på detta enkla sätt tacka MBV, styrelse och missionsvänner, för julhälsningar och förböner. De senare hoppas vi att ni fortsätter med.”
Karin och Anders Hansson, som i samarbete med Wycliffe Bibelöversättare i Sverige kallats som MBV:s missionärer för tjänst i Kenya, har av olika anledningar under sin förberedelsetid fått skjuta upp skisserade planer för sin utresa. I bönebrev vid årsskiftet beskriver familjen sin situation på följande sätt:
”Vi har lagt framtiden i Herrens hand och vill leva i förvissningen om att Han inte bara tar hand om den, utan även talar till oss så att vi hör om hur vår väg ser ut! Detta är verkligen ett steg i tro! Det märkliga är, att vi inte känner någon frustration eller panikartad brådska, som vi gjort under de faser vi gått igenom tidigare under hösten, utan snarare ett lugn! Kanske också aningen sorg över att ha lämnat våra egna önskningar åt sidan.”
Vi vill gärna uppmuntra till fortsatt tack och förbön – att familjerna Bjuremo och Hansson av Gud får visshet om framtida tjänst och att de får bli till välsignelse i Guds rike.
Roland Gustafsson och Per-Martin Hjort