I kamp för friheten – en introduktion till Galaterbrevet

Galaterbrevet är det mest laddade brev vi har av aposteln Paulus. Det är en kampskrift, skriven med stort engagemang. Efter den inledande hälsningen hoppar Paulus över den sedvanliga tacksägelsen över mottagarnas kristna liv (se andra brev av Paulus) och undrar med bestörtning vad som håller på att ske med hans andliga barn i Galatien: ”Jag är förvånad över att ni så hastigt avfaller.” (1:6.) Nu måste han åter göra klart för dem vad som gäller.

Judaisterna ”förföljde” aposteln på hans missionsresor. Deras surdeg höll på att genomsyra församlingarna helt och hållet. De ansåg Paulus vara en falsk apostel, som man inte behövde rätta sig efter. Till skillnad från ”de tolv” var han ju inte kallad av Jesus själv, påstod de. De var också emot det fria evangelium Paulus predikade för hedningarna och hävdade att den som vill vara en kristen – ”en riktig kristen” – måste följa Mose lag och låta omskära sig. Paulus ser att friheten i Kristus står på spel. Evangelium håller på att förvandlas till lag och kristendomen till att bli en judisk sekt. Därför slår han nu tillbaka med kraft.

 

Vi kan dela in brevet i tre delar:

  1. Apostelns självförsvar, kap. 1–2. Paulus visar med emfas att han är apostel – ett befullmäktigat sändebud, kallad av Kristus själv. Både han själv och hans lära är godkänd av de övriga apostlarna.

Att fundera över: Tillmäter jag apostolisk lära den auktoritet som den har?

 

  1. Lag eller evangelium? 3–4. Brevets främsta syfte är att försvara den hotade friheten – dess upprörda stämning visar vilket nit aposteln har för evangeliets renhet. Med skärpa slår han fast hur ytterst allvarligt det är att lägga något till evangeliet: vad Kristus har gjort för världens frälsning och rättfärdiggörelse. Lagen kan inte frälsa, bara fostra till Frälsaren! Genom tron på Kristus har galaterna blivit helt befriade från lagen som frälsningsmedel. Nu får de inte blanda in egna prestationer och laggärningar igen, när det gäller rätten att räkna sig som barn hos Gud! Då förändras kristendomens egenart. ”Ni gör nåden om intet!”

Att fundera över: Vad finns det för din del som hotar att konkurrera med Guds nåd som frälsningsgrund?

  1. Evangeliets följder, 5–6. Kristen frihet är en frihet från lagens dom, från syndens skuld. Samvetets frihet – men inte köttets frihet, inte en frihet att handla hur som helst! Genom tron på Kristus är galaterna befriade från att utföra laggärningar för sin frälsnings skull till att göra goda gärningar för nästans skull! De – och vi – är genom Kristus Jesus befriade till ett nytt liv, drivna av Anden till att tjäna varandra i kärlek. Ge nu inte den onda naturen ”något tillfälle”, utan ”vandra i Anden”!

Att fundera över: Ger du den Helige Ande tillfälle att genom Guds ord driva dig till goda gärningar (Andens frukt) mot din medmänniska?

Foto: lightstock.com / Tina Vanderlaan