Saxat & utblickar

Vad världens befolkning tror

I den senaste utgåvan av World Christian Encyclopedia redogör man för, vilka religioner världens befolkning bekänner sig till, och jämför år 1900 med 2000. De två största grupperna är kristna, cirka två miljarder (år 1900 fanns det 558 miljoner) och muslimer, cirka 1,2 miljarder (år 1900 199 miljoner). Fast Grunn (6/2001) kommenterar uppgifterna: ”Sådan här statistik bör man alltid läsa med stort förbehåll. Många som uppges vara kristna har inte någon personlig kristen tro. Motsvarande gäller för de andra religionerna. Likväl kan vi lägga märke till att kristendomen alltjämt är den mest utbredda religionen. Men islam har starkare tillväxt. Antalet ateister och icke-troende har också ökat starkt. Antalet judar är mest stabilt och har gått starkt tillbaka i procent av världens befolkning. Siffrorna visar också att missionsuppdraget inte är fullgjort. Varje generation måste kristnas på nytt. Jesu befallning är alltjämt aktuell!”

 

Kristen radio i mål

I Budbäraren (51-52/2001) läser vi notisen: ”Efter åtta år och 1 245 halvtimmeslånga radioprogram är missionssatsningen ’Vägen genom Bibeln’ i mål. Konceptet är hämtat från USA och har i Sverige sänts både på mellanvåg och som närradio.” De senaste åren har Norea Radio finansierat produktionen. ”Den 7 december sändes det sista avsnittet på frekvensen 1 494 kHz. Dagen efter började serien om från början igen.”

 

Kyrka i Dalsland invigd

Lördagen den 1 december invigde biskop Bertil Gärtner en kyrka i Stigen i Dalsland för de gudstjänster som Kyrkliga Förbundet anordnar där. Domkapitlet i Karlstads stift med biskop Bengt Wadensjö i spetsen reagerade direkt. Man har en längre tid tydligt markerat mot Kyrkliga Förbundets gudstjänstverksamhet och motarbetat att kyrkor och församlingshem skulle upplåtas åt dem. Enligt Kyrka och Folk (1- 2/2002) beslutade domkapitlet att anmäla Gärtner för Ansvarsnämnden för biskopar, och Göteborgs Stifts-Tidning (1- 2/2002) uppger att domkapitlet dessutom har tagit ifrån den initiativtagande prästen Arne Olsson hans rätt att utöva prästämbetet.

I Göteborgsposten har Bertil Gärtner kommenterat det skedda: ”Svenska kyrkan får ta konsekvenserna av sitt eget handlande. När vissa inom kyrkan stängs ute från kyrkorna, när vissa inte får bli prästvigda inom kyrkan osv, är det inte konstigt att människor samlas i egen regi.”

Den tillträdande biskopen i Karlstads stift (den nuvarande går i pension), Esbjörn Hagberg, tidigare rektor på Johannelund, har enligt KoF gett uttryck för en attityd som ger mer hopp inför framtiden. Till Radio Väst sade han att det alltid är bra att människor samlas till gudstjänst och bibelundervisning. Han inbjöd Kyrkliga Förbundet till samtal om framtiden.

 

Kristi Himmelsfärds Dag slopas som helgdag?

Nyligen har beslut tagits om att nationaldagen, 6 juni, skall bli en helgdag från och med år 2003. Men av ekonomiska skäl avser man slopa en annan helgdag, ännu är det inte klart vilken. Kyrkostyrelsens arbetsutskott tycker att övriga helgdagar helst skall vara kvar, men om någon skall tas bort föreslår man Kristi Himmelsfärds Dag. Även Annandag Pingst har diskuterats, men kyrkostyrelsen vill inte ytterligare försvaga pingstens ställning. (GS-T 49-50.)

 

Nytt Linköpingsmöte 2002

Mycket i detta saxat belyser tråkigheter inom Svenska kyrkan. Men det finns också många goda krafter inom kyrkan. Flera av dem samverkar kring Linköpingsmötena. I ett rundbrev (2/1) meddelar Niklas Adell, präst i Linköping, att biskop Gärtner inbjuder till ytterligare ett Linköpingsmöte, denna gång helgen 9–10 november 2002.

 

Ärkebiskopen stöter bort de kristna

Tecken finns på att allt fler journalister i viss mån börjar få upp ögonen för att en del i Svenska kyrkans ledning sviker klassisk kristendom. Göran Skytte är en av dem. I Svenska Dagbladet (12/1) skriver han i en kolumn: ”Jag är medlem i kyrkan, jag är vad man kallar troende kristen – men jag känner inte att jag hör hemma i den kyrka jag tillhör. – – – Jag uppfattar att ett socialistiskt etablissemang i kyrkans ledning håller på att förändra kyrkan till en röd politisk plattform. I den offentliga debatten talar ärkebiskopen mer om politik än om Gud. Kyrkans socialistiska ledning samarbetar ivrigt med kommunistiska ateister, men stöter bort troende kristna som inte bekänner sig till röda politiska ideal. Ledarna förkunnar att man inte behöver bry sig om det som står i Bibeln – om det inte stämmer överens med det som är politiskt korrekt i just deras läger. Så frågar jag vad ska jag göra? – – – Jag har inget gemensamt med röda präster som predikar Attac och politiskt röd populism. Jag går inte i kyrkan för att höra ateistiskt röda popartister. Jag vill hellre höra en teologisk bibelmeditation än ytterligare en politisk vänsterpredikan. – – – I längden kommer detta naturligtvis inte att hålla. Troligen blir det förr eller senare en splittring. De röda får sin egen halvstatliga kyrka. Och vi andra får söka oss, med Guds hjälp, andra vägar.”

 

Död åt familjen, pläderar (v)Schyman

För en tid sedan talade Gudrun Schyman vid ett opinionsmöte på Centralstationen i Stockholm. Hon rubricerade sitt tal ”Död åt familjen!”. Hennes angrepp på den traditionella kärnfamiljen är kanske inte så förvånande; det har sin grund i den marxistiska ideologin. Mer överraskande är då att hennes angrepp möter så lite motstånd. Tas hon inte på allvar, eller är det som Sven Helmerius skriver i SPT (49–50): ”Varför möter Schymans stridsrop ’Död åt familjen’ så ringa reaktion? Tyvärr är vårt folk efter årtiondens attacker mot bl.a. familjen ett knäckt folk och många flyter med tidströmmen som döda fiskar.”

 

Lesbisk ”vigsel” i Uppsala domkyrka

Under julhelgen ägde i Uppsala domkyrka rum en ”specialkomponerad partnerskapsgudstjänst”. Vid denna gudstjänst välsignades prästen Anna-Karin Hammar och en annan kvinna. Ärkebiskopen, som är bror till en av ”brudarna”, deltog. Lunds stifts biskop Christina Odenberg ledde akten. Ännu har inte kyrkan kommit med ett officiellt ställningstagande i frågan om partnerskap (den teologiska kommittén kommer troligen att lämna ifrån sig sitt försenade betänkande under februari månad). Dessförinnan får inte partnerskap ingås i kyrkobyggnaden. I Kyrka o Folk (3/2002) kommenteras partnerskapsgudstjänsten i Uppsala under rubriken ”Kuppartad aktion”: ”Detta kan inte uppfattas på annat sätt än att kretsen kring ärkebiskopen försöker driva igenom homosexuella vigslar i Svenska kyrkan.” Rune Imberg, rektor på Församlingsfakulteten i Göteborg, har reagerat kraftigt genom en debattartikel i Nya Dagen (15/1). Han menar att de inblandade prästerna och biskoparna på ett grovt sätt brutit mot de prästlöften (formulerade i linje med 1 Tim. 3) som de lovat hålla vid sin prästvigning.

”Egentligen borde alla tre avsättas för sitt agerande. Men eftersom kyrkoorganisationen numera är så förfallen kommer naturligtvis ingenting att hända.”

Imberg ställer frågan: ”Är det enligt Bibeln möjligt att välsigna en lesbisk relation?” Han svarar: ”Bibelns syn på sexualitet och homosexualitet är klar och tydlig. Sexualiteten tillhör Guds goda gåvor, det är ju Gud själv som gjort oss till män och kvinnor, men det sexuella samlivet hör uteslutande hemma i äktenskapet mellan man och kvinna. (1 Mos. 2:24, 1 Kor. 6:16 ff, Hebr. 13:4.)

Homosexuell samlevnad fördöms tydligt i både Gamla och Nya testamentet. Paulus talar till exempel om ”förnedrande lidelser” i Rom. 1:26. Som människor brottas vi alla med olika problem; att ha en homosexuell läggning är ett exempel av många. Men lösningen ligger aldrig i att ”legitimera” synden, till exempel genom att välsigna en homosexuell livsstil. I stället behöver vi hjälp på ett gott och konstruktivt sätt med själavård och personlig omsorg.”

 

Mekane Yesus fortsätter öka

Mekane Yesus-kyrkan i Etiopien fortsätter att öka. Mellan 2000 och 2001 ökade antalet döpta medlemmar från 3 359 683 till 3 599 659. Antalet församlingar har också ökat, från 4 789 till 5 004.

Antalet heltidsanställda präster är dock bara 880 och heltidsanställda evangelister är knappt 1 500. red.

Foto: lightstock.com / Tina Vanderlaan