Nytt namn för Nybygget
Samfundet Nybygget – kristen samverkan bildades 1997 efter en sammanslagning av de tre gamla frikyrkorna Örebromissionen, Helgelseförbundet och Fribaptisterna. Sedan Nybygget bildats har det pågått en diskussion om namnändring och under årskonferensen i maj beslöt man att byta namn till Evangeliska frikyrkan. Evangeliska frikyrkan har i dag 29 000 medlemmar. (Källa: Kyrkans Tidning 16/5)
Något tror man på, osäkert vad
Dagens människor kan karaktäriseras som sökare. De bekänner: ”Något tror jag på – men jag vet inte vad.” Detta skriver professor Owe Wikström i en debattartikel i Göteborgs-posten (26/4). Artikeln innehåller flera tänkvärda iakttagelser om sådant som är kännetecknande för vår samtid: ”En gång läste man Luther och svarade rätt på Schartaus frågor. Nu måste var och en bygga sin personliga ark, en farkost som håller att färdas över djupa vatten. Det är inte alla som trivs med frihetens tyngd.”
Wikström påpekar att våra relationer till TV-världens icke-verkliga personer går ut över verkliga relationer: ”Personer som ’finns’ i fiktionernas såpoperor, i kändispressens uppskruvade världar eller bakom Internets blinkande brus tycks minst lika betydelsefulla som de vänner eller bekanta av kött och blod som finns i ens omedelbara närhet. Många orkar inte med fler relationer. Eftersom många står i relation till allt fler personer (alla TV-seriers olika personer icke att förglömma) samtidigt som de möter dem under allt flyktigare tidsrymder sker en social utspädning.”
Angående rätt lära contra upplevelser skriver han: ”Fokus är inte alls på ’den rätta läran’ utan på upplevelser. – – – Läromässiga och moraliska ord tycks minska i betydelse: treenighet, tro, nåd, rättfärdiggörelse, synd, inkarnation eller uppståndelse. – – – Koncentrationen på den personliga upplevelsen är påtaglig och mer omtalad än talet om de etiska eller social konsekvenserna av en religiös tro. – – – Samtiden har en kritisk reflexiv hållning och söker snarare sanningar som ’fungerar’ än som är sanna i en filosofisk eller teologisk mening.”
Väckelse i arabvärlden
I ett veckobrev från Martyrkyrkans Vänner (25/4) skriver Johan Candelin att arabvärlden aldrig har varit mera öppen för evangelium om Jesus än i dag. Han har deltagit i ett strategiseminarium för kristna ledare från 22 arabiska länder och konstaterar: ”En utbredd besvikelse mot den dominerande religionen märks på många sätt speciellt bland ungdomar. Ett enda exempel: detta veckoslut har en av församlingarna i Kairo en sju dagars evangelisationssatsning i El Hagana, en av de fattigaste förorterna i Kairo. 25 kristna undervisar, vittnar, knackar dörr och inbjuder till möten på gatan. Drömmen var att när satsningen är slut kommande fredag se 25 nya församlingar i området. Efter två dagar (på söndagen!) hade 60 nya församlingar bildats! Vissa av dem har över hundra deltagare. Tacka Gud för vad han gör.
Av c:a 280 miljoner invånare i de 22 arabländerna är ung. 50% av befolkningen under 25 år. Detta är en enorm möjlighet att predika ett radikalt evangelium men ändå satsas endast 1,2% av missionsbudgeterna i världen på dessa länder. – – – Enligt flera ledande pastorer är det nu en ’spricka i Islams mur’ och det gäller att be och evangelisera som aldrig förr. Be att kyrkorna i Sverige och Finland skulle vakna från visionslöshet och satsa på att vinna människor för Guds rike. De kristna i arabvärlden behöver vårt bönestöd och ekonomiska stöd.”
Läge för satsningar
Under rubriken ”Rätt tid att prioritera satsning på mission” skriver Allan Ekstedt i Nya Dagen (30/4) följande: ”Vi har många anledningar att göra en nysatsning på mission: 1) Uppmaningen! Missionsbefallningen kan inte missförstås – – –. 2) Förvaltarskapet! Vi borde satsa våra resurser där de gör maximal nytta. Utan tvekan är det på våra missionsfält som Guds rike går fram som mest. Vi borde egentligen se missionsbudgeten som en investering och inte som kostnad. 3) Möjligheterna! Världen ligger öppen för oss. Svenska pass är gångbara överallt. Det finns inga hållbara begränsningar som borde hålla oss tillbaka. 4) Resurserna! Gud har välsignat Sverige med enorma ekonomiska möjligheter. – – – Må Gud frigöra infruset kapital så att vi av ekonomiska skäl inte missar en historisk möjlighet.”
Den nya homohetslagen
Den 15 maj beslutade Sveriges Riksdag om lagen som ska förbjuda hets mot homosexuella. Eftersom det är fråga om en grundlagsändring, krävs det ytterligare ett riksdagsbeslut, vilket väntas bli taget i höst. Alla har varit överens om att egentlig hets givetvis inte bör tillåtas, men lagen är enligt många luddigt skriven och bedömningen av vad som är hets utifrån lagtexten går isär. Därför ville många ha ett förtydligande tillägg, så att biblisk förkunnelse rörande homosexualitet inte uppfattas som hets i lagens mening. Annars riskerar den nya lagen att hota religionsfriheten.
Stefan Gustavsson, ordförande i Evangeliska Alliansen, har engagerat sig i debatten inför beslutet. Trots att flera politiker i samband med beslutet garanterat att lagen inte skall förstås så, att den inskränker predikanters rätt att undervisa i kristen etik, är han besviken. Det är själva lagtexten som kommer att styra – inte enskilda politikers muntliga kommentarer. Han hänvisar till hur den nya lagen tolkats i Dagens Nyheter. I en faktaruta beskriver DN lagens innebörd så, att man i kyrkan även i fortsättningen får läsa högt ur Bibelns texter om homosexualitet, ”men om predikanten sedan säger att det är Guds Ord och att man måste följa det för att leva på rätt sätt, då finns det risk för åtal”. Gustavsson kommenterar: ”Häpnadsväckande! Det är ju precis det här som vi har varnat för. Skrivningen i lagen öppnar för godtycke!” (Nya Dagen 17/5)
Red.