Även Uppenbarelseboken anses vara skriven av aposteln Johannes, troligen kring år 95 e.Kr., då aposteln var förvisad till ön Patmos utanför Mindre Asiens kust.
Även Uppenbarelseboken anses vara skriven av aposteln Johannes, troligen kring år 95 e.Kr., då aposteln var förvisad till ön Patmos utanför Mindre Asiens kust. Han och församlingarna i Mindre Asien led då förföljelse under kejsare Domitianus, eftersom de vägrade att delta i kejsarkulten. De som inte ville tillbe kejsaren miste sina ägodelar, sin frihet och ibland även sina liv. I denna förföljelsesituation fick aposteln möta Jesus, se en syn och teckna ned vad han såg för att förmedla hopp och tröst till förföljda.
Det är viktigt att ha detta syfte klart för sig. Boken vill inte främst vara en uppslagsbok om den yttersta tidens skeenden. I stället avser den att förmana, uppmuntra och trösta den lidande kyrkan – då och i senare förföljelsetider:
- Lev nära Herren, och var honom trogen. Då kan du klara påfrestningarna och själv bli till välsignelse.
- Var vid gott mod! Gud sitter alltjämt på tronen, och hans rike skall segra till sist när Jesus kommer tillbaka.
Disposition
Boken inramas av en inledning (1:1–20) och avslutning (22:6–21). Däremellan följer de två huvuddelarna (jfr 1:19). Kap. 2 och 3 handlar om ”vad som nu är” (de sju sändebreven) och kap. 4–22 om ”vad som skall ske härefter” (framtidsboken).
Johannes skildrar sju olika syner:
- (1:9–3:22) – kallelsen och sändebreven till sju då existerande församlingar (med motsvarigheter i varje tid).
- 2. (4:1–8:1) – Gud på himmelens tron och de sju sigillen.
- 3. (8:2–11:8) – de sju basunerna.
- 4. (11:19 – 14:20) – den stora striden mellan Kyrkan och Antikrist.
- (15:1–16:21) – de sju vredesskålarna, Guds vrede utgjuts över den bortvända världen.
- (17:1–19:10) – Babylons fall.
- 7. (19:11–22:21) – Kristi återkomst och den slutliga segern.
Huvudteman
Det är inte lätt att avgöra vad som ska förstås symboliskt resp. bokstavligt, men några huvudteman går relativt lätt att urskilja och ta till sig – teman, som blir en varning till dem som börjat bli likgiltiga och en tröst för dem som troget kämpar:
- Gud har all makt! Jesus är kungars Kung och hans makt över det övergripande historiska skeendet är total.
- Håll ut i trohet! Överlåt inte livet åt någon annan än Kristus! Stå emot frestelserna att handla kärlekslöst, omoraliskt, oengagerat eller att kompromissa med din tro (se bl.a. sändebreven).
- Det finns hopp! Jesus kommer tillbaka och ska förena de sina i evig gemenskap med sig själv. Nya himlar och en ny jord ska skapas, och alla som låtit sig renas i Jesu blod får vara med honom i evighet, i fullständig frid och trygghet. Vilken framtid!
- Det kommer en dom! Satan och alla på hans sida ska besegras och dömas. Församlingen får evigt liv, medan de som inte tagit emot tron på Jesus drabbas av evigt straff.
Symbolik
Ordningstal har i Uppenbarelseboken symbolisk betydelse. Tre är Guds tal, fyra är skapelsens tal, sex gäller motståndet mot Gud, sju anger ofta förhållandet mellan Gud och skapelsen (3+4), tio är fullhetens tal, och 12 är Israels och Kyrkans tal.
En del symboler och bilder får sin förklaring genom de många kopplingarna till GT. Andra har sin givna betydelse. Så står exempelvis horn för styrka, ögon för allvetande och rökelse för böner.
Fredrik Carlsson redaktör