Skolevangelisation i Kenya Vilka möjligheter!

Kamarus – det är torsdag eftermiddag och jag har på hemväg från stadens ELCK Primary School passerat postkontoret. Där fanns bland annat Till Liv:s oktobernummer. Två av artiklarna intresserade mig särskilt, nämligen Lärare i en förändrad skola och Tiden är kort – det behövs korttidare! Skolevangelisation är mycket möjlig även i Kenya. Under snart två läsår har jag varit i Kamarus en gång per vecka som lärare i Pastoral Programme of Introduction (PPI), som ger olika kyrkor möjlighet att undervisa sina medlemmar. Jag har även hjälpt till lite med matematik i årskurs åtta, som är examensklassen.
Man planerar att nästa år komma igång med en gymnasie­skola, och det finns en klart uttalad önskan att få ELCK som sponsor också för denna. Tänk om vi kunde hjälpa till att bygga upp en bra gymnasieskola! Då menar jag inte i första hand fina byggnader utan en skola med god elevvård, disciplin och undervisning. Detta kräver engagerade, välutbildade lärare med några års erfarenhet. Som kyrka måste vi t.ex. våga stödja elevvården genom att utbilda några av lärarna. I dagens Kenya, där väldigt många barn förlorar sina föräldrar genom aids, är det andliga och sociala stödet ännu viktigare än tidigare. Det är väldigt vanligt att ogifta kvinnor får barn och att barnen, i alla fall i tidig ålder, växer upp utan någon far i hemmet. Att detta medför problem känner vi till även från Sverige!
En nyöppnad skola har ofta svårt att få statligt anställda lärare och tvingas därför rekrytera outbildade lärare. Här skulle vi som mission i samarbete med kyrkan kanske kunna erbjuda insatser under en kortare tid.
I nära anslutning till grundskolan finns en skola för mentalt handikappade barn. Den står inte under någon kyrkas ansvar men det vore värdefullt om även den var en ELCK-skola. Synen på handikappade barn är annorlunda här – ofta göms de undan hemma. När det gäller skolavgifter kan det mycket väl bli så, att det handikappade barnet får stanna hemma för att de andra ska kunna gå till skolan. Kyrkan är därför extra viktig – den kan visa på att varje människa har ett särskilt värde i Guds ögon.
Kiletien och Chesinende. Det finns ytterligare två ELCK-skolor i pastoratet: Kiletien (jag har en timmes gångväg dit) och Chesinende ELCK Primary School (som ligger ovanför bibelcentret där jag bor) med mer än 500 barn i åtta klasser. Vissa klasser har 70–80 elever!
Jag har haft sjuor och åttor i studieteknik och sedan åttorna i naturvetenskap, en eller två lektioner per vecka. Eftersom t.o.m. rektorn är schemalagd i stort sett hela veckan är en sådan avlastning mycket värdefull. PPI undervisas här av ELCK-prästen Joseph Langat och en lärare Mugen, som är lutheran. Även här finns planer på att starta en gymnasieskola.

ELCK Secondary School i Kongoi är en gymnasieskola som öppnades 1994. Skolans första byggnader uppfördes med hjälp av biståndspengar från Sverige. Den var från början en ’dagskola’ men efter hand som behov uppstått, har man också byggt logement och av de ca 500 eleverna är i dag knappt 100 i internat.
Det finns en stark önskan att stärka kyrkans roll genom att inrätta en kaplantjänst på skolan. Många av de kristna i området har också önskat missionärsinsatser.
I detta nybyggarområde består befolkningen av olika stammar, de dominerande är kipsigiser och kisiier. Tyvärr finns det en del stammotsättningar och det var krig så sent som 1992–93. Det förekommer även en hel del misstänksamhet mellan dessa grupper, vilket påverkar ledningen av skolan.
Vid något tillfälle har jag varit tillsammans med eleverna och diskuterat/undervisat om HIV/aids. Andra gånger har det hand­lat mera allmänt om tro, liv och studier. Möjligheterna är nästan obegränsade!
Såväl kyrka som mission har ett stort ansvar för skolorna – och vi kan fortfarande bidra med resurser för att hjälpa kyrkan ta att vara på möjligheterna!

Kerstin Nilsson
MBV-missionär i Chesinende, Kenya