Välkommen till ett nytt år! Ett år fullt av förändringar – både positiva och negativa. En av de största blir kanske att världen, den 20 januari, går in i en ny era, Obama-eran. Vad som kommer att hända i Sverige vet vi inte, men det blir troligtvis inte lättare att vara kristen. I november 2008 skickade regeringen vidare förslaget med samkönade äktenskap till riksdagen. Det intressanta i sammanhanget är statsministerns kommentar till utvecklingen för de präster som inte stöder lagen: ”Fredrik Reinfeldt tror att det med tiden blir allt färre inom samfunden som vägrar att göra det. ’Det blir svårt att vara emot’, säger han.”1
Vi ser alltså att Sveriges regering och högsta ledare stöder att människor tvingas bort från att praktisera den tro Kyrkan har bekänt i årtusenden.
Men varför förvånas? Jesus har sagt att det kommer bli allt tuffare för hans lärjungar att hålla sig till honom; Kyrkan runt om i världen har länge känt av det, och nu kommer verkligheten allt närmare oss – även på det personliga planet. Men det finns egentligen ingenting att vara rädd för. Den som håller ut till slutet ska bli frälst, och därför ska vi arbeta för att visa människor vägen till Kristus, även om det blir obekvämt. Sveriges folk blöder, och behöver en Läkare: … mitt folk, min arma dotter, har drabbats av ett förkrossande slag, av ett oläkligt sår. Går jag ut på fälten ser jag dem som stupat för svärd, går jag in i staden ser jag svältens härjningar. Även präster och profeter irrar omkring i landet, rådlösa (Jer. 14:17–18). Sällan har profetorden varit mer tillämpbara på vår samtid än i dag.
Det är en sorg att så många svenskar inte ser sitt tillstånd och vänder tillbaka till Herren för att hämta nåd och helande. Och samtidigt: Hur ska de kunna få sin diagnos om vi som kan ställa den tiger av rädsla eller okunskap? Hur ska Sverige få veta om ingen talar, kunna se vägen om ingen vågar vandra den?
Ska vi ta chansen att bereda väg för Herren i vår omgivning under det nya året? Våra grannar, klasskompisar och arbetskamrater behöver ett Ljus, ett Ord eller en doft av Gudsriket som kan visa dem vägen till Kristus. Det kommer inte att bli smärtfritt, och det kommer inte att vara enkelt, men det är värt allt.
Låt oss hämta styrka hos Herren och genom dem som har gått före. En av mina favoritberättelser är den om den helige Polykarpos martyrium, aposteln Johannes lärjunge, och hur han ställdes inför prokonsuln i Rom anklagad för att vara kristen. ”Prokonsuln ansatte honom hårt och sade: ’Svär eden, så släpper jag dig fri, smäda Kristus!’ Polykarpos sade: ’I åttiosex år har jag tjänat honom, och han har aldrig gjort mig orätt. Hur skall jag kunna smäda min konung, som har frälst mig?’ När prokonsuln fortsatte att säga: ’Svär vid kejsarens genius!’2 sade Polykarpos: ’Om du inbillar dig att jag skall svära vid kejsarens genius, som du säger, och låtsas att du inte vet vem jag är, så hör det rent ut: jag är kristen.’”3 Med de orden skrev Polykarpos under sin dödsdom och gick att möta Kristus.
Låt oss hålla Herren Kristus helig i våra hjärtan – även om det kostar. Uppståndelsens verklighet och Andens liv är till slut den enda kraft som kan förvandla ett helt år, ett helt liv. En hel värld.
Daniel Ringdahl, ledamot i Till Livs redaktionsråd, Kristianstad
1. www.dn.se (5/11-08). Statsministern kommenterade detta sitt uttalande i början av december efter kritik för att ha blandat sig i kyrkornas angelägenheter. Han står fast vid sin åsikt men menar att det är trossamfundens, och inte statens, sak att besluta i frågan.
2. genius = skyddsande
3. Eusebios av Caesarea (ca 263–ca 340), övers. O. Andrén, 2007, Kyrkohistoria, s. 132.