Utmaningar och visioner i Eritrea

Eritrea är ett av ELMs tidigare missionsländer. Kyrkan har sedan en tid själv tagit över arbetet och blivit en samarbetskyrka till ELM. I juni fick Sverige besök av en av kyrkans ledare.

Generalsekreteraren i Evangelisk-lutherska kyrkan i Eritrea (ELCE), Temesghen Berhane, besökte Sverige under några veckor i juni. Då fick jag tillfälle att tala med honom – både om hans egen bakgrund och om kyrkan och utmaningar den står inför. I samtalet fanns många utvikningar och parenteser som vi båda var skuld till, men vi lyckades alltid komma tillbaka till den röda tråden.

Temesghen Berhane visar ödmjukhet och värme samtidigt som han har klara ståndpunkter. Han tycks förvalta sina erfarenheter väl och visar en omsorg om både kyrkan och enskilda. Det senare bekräftades inte minst genom de många telefonsamtal som hans vänner i Europa och Nordamerika passade på att ringa under hans vistelse i Sverige. Att upprätthålla kommunikationen mellan Sverige och Eritrea är inte så lätt – vårt samtal blev därför en unik möjlighet och vi får komma ihåg ELCE och Eritrea i våra böner.

Berätta något om din bakgrund!

– Jag föddes 1968 i Zazega 18 km utanför Asmara och tillhör fjärde generationen kristna i min släkt. Zazega var en av de första platserna i Eritrea som missionärer från Sverige kom till i mitten av 1800-talet. Den har haft en viktig plats i kyrkans utveckling. Dessutom har orten redan tidigare en historia som kulturellt och religiöst center. Det finns många intressanta berättelser därifrån.

Min far är död och min familj utgörs nu av min mor som är sjuklig och svag och en handikappad syster som båda behöver mitt stöd. Min professionella bana började med en tjänst i ett av Eritreas ministerier. Liksom alla eritreanska ungdomar hade jag dessförinnan fått genomgå så kallad national service. Det är en obligatorisk samhällstjänst i ett år för alla pojkar och flickor under sista året på gymnasiet. Ett halvt års militärutbildning ingår. För ändamålet finns en anläggning med internat i Sawa inte långt från gränsen till Sudan. Jag hade dock en uppgift som lärare där.

Vill du säga något om din väg i tron?

– Ja, jag döptes som spädbarn och min uppväxt präglades av kristen miljö. 21 år gammal fick jag undervisning för att konfirmeras. Det blev en ögonöppnare för mig. Jag hade läst Bibeln som barn och i tonåren, men det var mycket som jag hade funderingar och frågor kring. Nu fick jag svar och allt blev levande för mig. Jag gläder mig ännu i tron.

Hur blev du generalsekreterare i ELCE?

– Som sagt, jag hade tjänst på ett statligt verk. ELCEs ledare kontaktade mig och ville att jag skulle arbeta för ELCE. Kyrkans president väljs av årsmötet, men generalsekreteraren kallas av styrelsen och det rör sig om en anställning som jag nu haft sedan augusti 2009.

Vilka är dina huvudsakliga uppgifter?

– Mycket ligger på mitt bord. Det rör sig om att utarbeta kort- och långsiktiga verksamhetsplaner, leda administrationen i kyrkan och dess institutioner, ha ansvar för personal, projektkoordinering och budgetarbete samt vara föredragande i styrelsen.

Sedan gäller det att se till att besluten genomförs och få in rapporter för underlag till nya planer. ELCE är med i flera internationella och afrikanska kyrkliga nätverk, så det blir en del resor till möten på olika håll i olika länder. Likaså får ELCE stöd från flera utländska organisationer i olika mindre projekt, t.ex. dövskolorna, medicinska insatser, fokus på hiv/aids och utveckling av vävning.

Vilka utmaningar finns i ELCE?

– Som bakgrund till mitt svar här vill jag påminna om att kyrkan lever i ett sammanhang och en miljö som påverkar den. Den finansiella och politiska utvecklingen i Eritrea sätter avtryck i människors liv och i kyrkan. Vi lever i en svår tid. Här tänker jag särskilt på att det finns många unga människor och de behöver stöd, omsorg och vägledning. Jag ömmar för dem. Flera konkreta utmaningar är presenterade i ELMs årsberättelse – jag vill peka på något som rör alla delar i kyrkans arbete. Den första är bristen på kvalificerade och kompetenta teologer och kyrkoarbetare, särskilt med tanke på den teologiska utbildningen i Beleza. Den andra är begränsade resurser och byggnader, huvudsakligen beroende på den ekonomiska situationen. Och slutligen avsaknad av tomter för baser i evangelisationsarbetet på nya platser. Vi saknar inte visioner för sådant arbete!

Du har en glädje i arbetet – nämn något som är positivt.

– När vi tar oss an behoven som nämnts blir ELCE en tillflyktsort för många människor som saknar kontakt med Gud. Här får de möta honom i Ordet och i gemenskapen med andra. ELCE hjälper människor att komma till och lära känna Herren Jesus Kristus som sin personlige Frälsare och vägen till evigt liv.

Hur vill du sammanfatta den övergripande visionen för ELCE?

– Att förankra och stärka prästerna i den bibliska och evangelisk-lutherska läran så att de kan skydda kyrkan för utländskt och inhemskt inflytande som hotar dess identitet. Det kan ge oss kraft att föra evangeliet vidare.

Karin G. Ekström, Kristianstad

Foto: lightstock.com / Tina Vanderlaan