– BJUD IN MED DIG SJÄLV, inte med verksamhet. Den uppmaningen gav oss kyrkoherden Göran Landgren när han talade på medarbetardagar för anställda inom ELM-sfären.
– BJUD IN MED DIG SJÄLV, inte med verksamhet. Den uppmaningen gav oss kyrkoherden Göran Landgren när han talade på medarbetardagar för anställda inom ELM-sfären. Han påminde oss om den skattkista vi har. Ordet har en kraft i sig. Det kan lugna en människa i ångest mitt i natten. ”Tig, var stilla.” Korset skapar ett skuldfritt rum. När det upphöjs får vi liv. Anden, slutligen, handlar med oss i vår hjälplöshet. Vi får be med Morris Vaagenes: ”Jag kan inte, Herre. Du kan. Hjälp mig.”
Att Anden verkar är viktigt att ha med sig när man funderar över spänningen mellan inbjudande öppenhet och folklighet å ena sidan och tydlig bekännelse å den andra. Vi ska inte göra Guds jobb, utan låta Guds Ande verka långsamt och medvetet. Ärlighet är viktigt, men vi ska inte alltid sätta ner foten. Tvärtom, vi behöver själva också kunna vara öppna med att vi brottas. Att värna det sakliga samtalet, också om känsliga frågor som hbtq eller islam, och låta det finnas en relation i botten är viktigt för att vi ska kunna nå varandra i dag. Vi måste också, både inåt och utåt, kunna älska varandra även om vi tycker olika. Att tumma på sanningen är förödande, men det är också förödande att inte söka bearbeta rädslor och dömande i våra liv.
Göran Landgren aktualiserade John W. Drapes tre begrepp: belonging (samhörighet, gemenskap), behaving (andliga praktiker – sätt att uttrycka tron på – och goda vanor) och believing (trosinnehållet, Ordet, apologetisk brottning). Men han var noga med att inte se dem som tre steg in i en kyrkogemenskap. Snarare utgör de tre olika vägar in.
– Kyrkan behöver många slussar in i sin verksamhet. Olika samlingar och gudstjänster utgör olika dörrar, sa Göran Landgren.
Han utmanade oss att fundera över hur vi kan skapa fl er slussar för människor att närma sig våra gemenskaper och evangeliet vi bär på.
Huvuddelen av sin undervisning ägnade Göran Landgren åt att reflektera över det som händer i England. Där sitter inte kyrkan i knät på politikerna på samma sätt som här i Sverige, utan man har haft möjlighet att på ett helt annat sätt tänka och arbeta missionsstrategiskt. Det har skapat en rörelse som kallas missionshaped church eller fresh expressions. Uttrycken är många. Man har cellkyrkor, kafé- eller pubkyrkor, sökarkyrkor och andra alternativa gudstjänster. Delar av församlingar har sänts ut i förorter och startat upp. En del tomma kyrkor har tagits över av livaktiga anglikanska församlingar och fått blomstra på nytt. Man har sökt integrera gränsgemenskaper, skapat klosterlika oaser för kontemplation, fördjupning och tydligt lärjungaskap samt även messy church med gemenskap och kreativa uttryck för barn och föräldrar tillsammans. Detta nya missionsfokus som fått prägla anglikanska kyrkan såväl nationellt som på stifts- och lokalnivå har även påverkat anställningar i församlingarna. Allt som allt har fresh expressions fått bidra till att trenden med minskad kyrkogång på flera håll vänt i England. Till exempel i London är det högre andel som går i kyrkan i dag än år 2000.
Göran Landgren uttryckte hur viktigt det är att vi, likt man gör i England, öppnar upp för en mångfald. Han såg de gamla och nya grepp man tillägnat sig i anglikanska kyrkan utifrån en önskan att få följa Jesus exempel i mötet med den samariska kvinnan i Johannesevangeliets fjärde kapitel: finn en mötesplats; visa respekt; lär känna medmänniskans törst; visa på befrielsen och det nya livet. Mission handlar om relationer, att leva nära Gud och nära människor. Det är när vi gör det som vi också kan dela evangeliet. Vi får passa oss för att drunkna i kyrkans inre verksamhet,
– Utan mission dör vi, avslutade Göran Landgren. Alla är inte evangelister, men alla är vittnen.
MARKUS HECTOR