I Kenya finns 650 000 maasaier. De klassificeras inte längre som ”onådda”, eftersom de sedan några år har Bibeln på sitt språk och etablerade kyrkobildningar finns bland dem. Men de flesta av dem är fortfarande hedningar. Muslimerna har nu kommit in bland maasaierna, börjat inrätta skolor och sjukvårdscentra och bygga moskéer på många marknadsplatser. De är offensiva och ekonomiskt starka.
På ett av ELCK:s styrelsesammanträden under våren uttrycktes som särskilt angeläget ett önskemål om tre team, bestående av byggare, teolog och sjuksköterska till tre olika områden i Maasai för att stärka det pågående evangelisationsarbetet där.
Missionsvänner, vem vill gå? Vem sänder ni? Ska vi vänta tills maasaierna blivit muslimer?
En av Guds ögonstenar
En amerikansk missionär, Mike Koski, arbetar i Kenyas huvustad Nairobi. En stadsdel, som han är väl förtrogen med, heter Kibera och utgör det största slumområdet i staden med sannolikt upp emot 700 000 invånare. De lever under förhållanden som till stora delar knappast är människovärdiga. Blandningen av lukter är obeskrivlig, ljudvolymen hög dygnet runt, våldsbrotten otaliga och trängseln i människomassorna ofrånkomlig.
En gång fick Mike tillfälle att flyga över Nairobi i studiesyfte. När han hade Kibera under sig, var allt han såg de oändligt många plåttaken, som trots rosten reflekterade solen. Slummen såg ut som en jättediamant. Mike förstod något av hur högt aktade och hur dyrbara de med Kristi blod återlösta människorna där nere är i Guds ögon. Missionsvänner, förstår vi värdet och kan vi göra något för att rädda denna Guds ögonsten?
Karin Gunnarsson