Ato araya ghebre egziabiher från Asmara, Eritrea, kom till Sverige för 20 år sedan. Under cirka 30 år hade han varit anställd av Lutherska Kyrkan i Eritrea (LCEr). Som evangelist och lärare samarbetade han med av MBV utsända missionärer. I läskunnighetsklasser spred han evangelium bland sitt folk. Under den svåra kommunisttiden satt han fängslad och fick utstå tortyr. Efter tio år som ensam flykting i Sverige kunde han 1990 återförenas med sin stora familj på svensk mark.
Araya arbetade med att bygga upp en eritreansk församling i Stockholm, och ett hundratal landsmän samlades regelbundet till gudstjänster och bibelstudier. Så länge krafterna räckte besökte han regelbundet eritreaner i fängelse och på sjukhus. Vid resor ute i landet – bl.a. i Skåne under flera års tid – samlade han människor från sitt hemland till gudstjänster och bönesamlingar.
Vi fick förmånen att besöka honom på sjukhus i Stockholm endast några dagar innan hembudet kom. Araya avled den 1 augusti under en hjärtoperation. Hans stoft fördes till Asmara, där jordfästningen ägde rum i kretsen av en stor skara vänner från LCEr. Med kyrkans kör i spetsen tågade man ut till gravplatsen under sång om uppståndelsens hopp.
Saknaden och sorgen är stor för Arayas maka, barn och barnbarn. Burna av det kristna hoppet ser de emellertid fram mot ett återseende inför Guds och Lammets tron.
En sång som Araya ofta sjöng på sitt hemlands tungomål var: ”Jesus på morgonen, Jesus på middagen, Jesus när solen gått ned.” Nu har denna tidens sol gått ned för honom och han får i evigt ljus och klarhet se den Herre och Frälsare som var hans allt.
Frid över vår käre vän Arayas minne!
Ebba Göth