Denna hemlighet är stor – Jag talar om Kristus och församlingen (Ef. 5:32).
När vi tänker på församlingsgemenskapen, som är ett stort och försummat ämne, så tänker vi kanske i första hand på bröders och systrars inbördes gemenskap.
Detta är dock inte det första vi här skall fästa vår uppmärksamhet på, brödragemenskapen handlar nämligen först och främst om gemenskap med Kristus. Paulus uppmanar varje kristen att ”i allt växa upp till honom som är huvudet, nämligen Kristus. Från honom får hela kroppen sin tillväxt. Så byggs kroppen upp i kärlek och fogas samman och hålls ihop – – –” (Ef. 4:15-16). Detta är det första kännetecknet på bröders gemenskap, som Rosenius uttrycker det: ”Kristus är oumbärlig för dem – – – fullkomliga är de inte och tillfreds med sig själva blir de aldrig, men Kristus är stor och dyrbar för dem.”
Har Kristus blivit oumbärlig för dig, du som läser dessa rader, då kan du skatta dig överlycklig, du får ju allt av honom. Och det är så det måste gå till. Vi måste först ta emot, för att sedan kunna ge andra. Ge vidare den nya födelsens kärlek. I 1 Johannesbrevet 4:11 uttrycks det så här: ”Mina älskade, om Gud älskade oss så högt, så är också vi skyldiga att älska varandra”. Den nya födelsens kärlek har inte sin grund i ”hon tycker som jag”, eller ”han är lätt att umgås med”, eller ”vi tänker så lika”. Hur ofta har inte en broder drabbats av vår hårda bedömning när det t.ex. gäller olika meningar i lärofrågor. Eller varför försöker vi undvika en syster, som har ett beteende som inte tilltalar oss? Vi behöver mycket nåd från Gud för att rätt förstå vad en kristen församlings- och brödragemenskap verkligen är.
Vi bekänner varje söndag i den tredje trosartikeln: ”Vi tror på en helig, allmännelig kyrka, de heligas samfund, syndernas förlåtelse…” Men vi ser kanske inte denna helighet ens hos vår närmaste bänkgranne. Men detta är en trosartikel, något som vi ser med trons ögon. Rosenius säger till sist: ”Vi skall lära oss att aldrig bedöma en kristen bara efter det som syns för ögonen. Vi skall med andlig blick se igenom det yttre höljet och se vad som finns där innanför. Då skall vi innerligt glädjas varje gång vi ser en kristen och älska honom av hjärtat som ett Guds barn, som vår evighetsbroder.”
Jan-Ulrik Smetana, predikant