Pastor Richard Otieno Olak från Kenya skulle besökt Sverige och Finland i maj, men hans besök fick ställas in på grund av akut sjukdom. Missionär Ruth Åbacka, utsänd till Kenya av Svenska Lutherska Evangeliföreningen i Finland, har tidigare intervjuat honom för jultidningen Vinterblommor. Artikeln återges här i bearbetad och förkortad version.
Personlig bakgrund
Richard har funnits med i ELCK, den Evangelisk-Lutherska Kyrkan i Kenya, sedan början av 1960-talet och varit en av dess stöttepelare. Han har varit en person som många, både kenyaner och missonärer, kunnat vända sig till i såväl sorg som glädje. Nu är han pensionerad sedan ett år tillbaka men långt ifrån overksam. Han är gift med Ada och de har fått sju barn, varav två är döda. Nu gläder de sig åt åtta barnbarn.
Richard växte upp och döptes inom sjundedagsadventisternas samfund. I början av 1960-talet kom svenska missionärer från Matongo och predikade i Angino, en närliggande by. Den unge Richard gick för att lyssna och blev gripen av budskapet. Han hade en längre tid gått med en längtan inom sig att få predika, och 1962 antogs han till en kortare evangelistutbildning på Matongo. Redan 1963 blev han av kyrkans styrelse utsedd att gå vidare med sina teologiska studier vid Makumira i Tanzania fram till slutet av 1967.
Richard arbetade sedan som församlingspräst. 1974–76 sändes han på nytt till Makumira för att få sin teologie kandidat-examen. 1981 tillbringade han några månader i Indien för att studera administration. Han fick också möjlighet till en månads specialstudier i luthersk teologi, något som betydde mycket för honom.
Tillväxt och mognad i kyrkan
Richard har varit församlingspräst, distriktsledare, vice-president i ELCK och generalsekreterare i ELCK 1979– 1993. Under början av 1960-talet fanns i hela ELCK fem pastorat med c:a 600 medlemmar. Nu är medlemsantalet omkring 65 000 och enligt den nya konstitutionenen skall en indelning i tre–fyra stift äga rum.
Mycket växtvärk har känts av under denna process, som ändå lett till andlig mognad.
Nu kan vi börja tala om andra och tredje generationens kristna i ELCK. Det finns tecken på mognad, och många församlingsmedlemmar visar på olika sätt att de vill ta ansvar; de är inte i allt beroende av ”kommandon uppifrån”. De unga är mycket villiga att föra ut evangeliet. Ett exempel är den pojke som helt på egen bekostnad åkte lång väg för att hjälpa till i en ny församling.
Som något positivt lyfter Richard fram att han under sina år inom ELCK egentligen aldrig stött på motstånd mot predikan. ”Man kan predika så mycket man orkar.” En annan positiv sida har varit att han heller aldrig behövt arbeta ensam, utan har fått vara med i ett team.
Sorgeämnen, lekmän och identitet
Tyvärr finns det också sorgeämnen. Ett av dem är att många människor är fast i gammal hednisk religion, något som kan komma till uttryck bl.a. då någon är svårt sjuk eller har dött; det finns många exempel. Frågan är: Hur har kyrkan lyckats med att nå ut med det kristna budskapet och hur har kontextualiseringen gått? Att förankra predikan i den vardag som åhörarna befinner sig i är en utmaning för alla som predikar.
Många lekmän som hjälper till i kyrkan har mycket liten eller ingen utbildning alls. Också här finns sorgliga exempel. Om kyrkan inte tar detta på allvar och gör något åt det, kan det leda till att man kommer bort ifrån den sanna bibliska tron. Därför behöver alla arbetare uppmuntras till ett intensivt studium av Guds ord för att själva stärkas i tron och för att säkert veta vad Bibeln säger. Olak vill särskilt uppmuntra alla missionärer att satsa på utbildning och kurser för arbetarna.
Den administrativa misskötsel som rådde inom kyrkoledningen för några år sedan har lett till att många unga präster i dag inte har något förtroende för kyrkan. De frågar sig: ”Skall vi nu ta hand om den kyrka som ni plundrat och förstört?”
Trots åtskilliga svårigheter ser Richard ändå en framtid för kyrkan. Den nya konstitutionen med dess decentralisering av administration och makt inger hopp för framtiden. Hans önskan för morgondagens ELCK är att kyrkan skall finna en identitet som är väl grundad i Bibeln och den evangelisk-lutherska bekännelsen. Ännu en gång understryker Richard vikten av god undervisning.
En aktiv pensionär
Vi frågar till slut vad Richard ämnar göra som pensionär. Han svarar att han hoppas kunna fortsätta att predika och hålla bibelstudier. En länge närd dröm är att kunna få mer tid till att skriva. Han har redan under en längre tid varit involverad i olika skriv- och översättningsprojekt. Han har också varit starkt engagerad i att bygga en kyrka i sin hemförsamling Lwala.
Som alla kenyaner odlar familjen majs och grönsaker, och det är ett arbete som han gärna deltar i. Avslutningsvis betonar Richard att vi som kristna kan känna en gemenskap som går utöver alla gränser, eftersom vi alla är ett i Kristus, och att vi alltid får och bör be för varandra. bearbetning:
Karin Gunnarsson, missionssekreterare, MBV