Fyra frågor till två predikanter
Predikantkåren i MBV har utökats: Henrik Åström och Jakob Birgersson har båda svarat ja på kallelsen att vara predikant.Vid MBV:s årsmöte i Stockholm i juni kommer de att delta i en välsignelsestund, särskilt anordnad för dem.
HENRIK, 23, bor i Vännäs tillsammans med sin danskfödda fru Katrine och studerar till personalvetare. Det är en bred utbildning som omfattar personalledning, arbetsrätt och pedagogik.
JAKOB, 27, bor i Umeå tillsammans med hustrun Christin (från Norge) och de har dottern Ella. Dagarna ägnar han framför allt åt en D-uppsats i statsvetenskap. Både Jakob och Christin är politiskt aktiva.
Vad vill ni mest av allt säga till vår tids människor?
– Att inte se självförverkligande som det ultimata målet för tillvaron på jorden, menar Jakob. Jesus kom för att tjäna och offra sig för mänskligheten, det är det viktigaste.
Henrik stryker under: – Att Jesus också är deras Jesus. Det som hände på Golgata var för alla människor. Den som tror på honom slipper gå förlorad, oavsett hur stort skuldbrevet är – det är borta!
Bör en predikan vara annorlunda idag än för 50 år sedan?
– Nej, svarar Henrik, inte om man ser till innehållet. Vi ska tala Guds ord, lag och evangelium, och det behöver människor alltid höra. Jag tycker att mycket av den s.k. ”gamla” BV-förkunnelsen är oerhört frigörande. Men varje generation har sitt språk.
– I grunden inte, menar även Jakob. Samtidigt behöver åhörarna känna ett personligt tilltal. När Paulus stod på Areopagen för att berätta om Kristus tog han bilder som var välbekanta för atenarna, bilder som inte är lika användbara bland umeåborna 2004.
Evangelierna eller breven?
–Breven, anser både Henrik och Jakob, även om Henrik tvekar lite.
– Det är tack vare breven som vi så väl kan förstå storheten i Jesu frälsargärning, påpekar Jakob. Trots de 2 000 år som gått känns innehållet i dem rykande färskt.
Henrik lyfter särskilt fram Romarbrevet.
–Det är oerhört viktigt för att förstå vad kristendom är, det kastar ljus över hela Bibeln.
– Sedan, avslöjar Henrik, har jag ett favoritbrev, Johannes första brev. Det har många gånger hjälpt mig att se att evangeliet verkligen gäller också mig!
Vilka bibelord vill ni ge Till Livs läsare?
Jakob väljer Ps. 143:8: Låt mig om morgonen erfara din nåd, ty jag förtröstar på dig. Visa mig den väg jag skall gå, till dig upplyfter jag min själ.
Och Henrik citerar 1 Joh. 1:1–2: Men om någon syndar, har vi en som för vår talan inför Fadern – Jesus Kristus som är rättfärdig. Han är försoningen för våra synder, och inte bara för våra utan också för hela världens.
LARS-GÖRAN BRANDT
Kenyagäster
Pastor Richard Olak och hustrun Ada kommer till Norden några veckor i sommar fr.o.m. den 18 juni. De välkomnas till MBV:s årsmöte i Stockholm, varefter de åker norrut till Dynäs, Fridhem och Umeå för att delta i möten och besöka f.d. kenyamissionärer.
Efter midsommar fortsätter de till Finland för att närvara vid både Svenska och Finska Lutherska Evangeliföreningens årsmöten.
Makarna Olak har under hela sitt vuxna liv varit medlemmar i den Evangelisk-Lutherska Kyrkan i Kenya (ELCK). Deras hem har präglats av värme och gästfrihet. Hustrun Ada är aktiv i den lokala församlingen, bl.a. i kvinnoarbete, och samtidigt ett gott stöd för Richard i hans prästtjänst.
Richard Olak var generalsekreterare i ELCK under 17 år från slutet av 70-talet. Han har sedan varit lärare på det lutherska teologiska seminariet på Matongo fram till sin pensionering för tre år sedan. Han åtnjuter stort förtroende som själasörjare och rådgivare i andliga angelägenheter. Guds ord har en given plats i makarnas vardag och fostran av en stor barnaskara och några barnbarn.
Vi säger karibuni – välkomna!
KARIN GUNNARSSON
Tine Bak – ny lärare till danska skolan i Peru
I slutet av sommaren förstärks missionärsteamet i Chiclayo med en 30-årig danska. Tine Bak är uppvuxen på Mittjylland och har sedan 20-årsåldern bott i Ålborg. Det senaste året har hon som färdig lärare gått den 1-åriga tvärkulturella missionsutbildningen (TKM) i Köpenhamn. Planen är att hon skall resa ut den 17 augusti, tillsammans med familjen Koefoed-Jespersen (som kommer till Danmark under sommaren), och börja sin fyraårsperiod med ett halvt års spanskstudier. Den 31 juli arrangerar ELM Danmark missionärsinvigning för Tine i Tange på Jylland. För att den danska skolan skall fungera under Tines spanskstudier har den tidigare volontären Christina Hansen lovat att komma till Chiclayo för att undervisa under tre månader i höst. Kom ihåg Tine och de övriga missionärerna i era förböner!
Missionshögtid i Göteborg
Eva Norström, MBV:s korttidsmissionär för svenska skolan i Chiclayo, Peru (se presentation i majnumret av Till Liv) tillönskades Guds ledning och välsignelse vid en förbönsstund i Vasakyrkans församlingshem söndagen den 16 maj. Ett fyrtiotal missionsvänner mötte upp vid högtiden som leddes av missionssekreterare Henrik Birgersson, biträdd av Bengt Hjort, Nils-Göran Nilsson och kyrkoherden Lars Edvardsson.
Den 22 juni reser Eva Norström till Peru.
Till Etiopien som lärare!
Kerstin Johansson, Örkelljunga, har av MBV kallats till korttidsmissionär. Hon skall under läsåret 2004/2005 vara lärare för familjen Göranssons barn i Asella, Etiopien.
Hur blev detta aktuellt för dig?
Redan för ungefär ett år sedan läste jag en annons om behov av lärare till Asella. – Oj, vilken möjlighet, tänkte jag. Det skulle varit för tio år sedan, då hade jag sökt tjänsten direkt. Jag har sedan dess bett att någon skulle känna sig kallad till denna viktiga uppgift och tänkt på någon yngre, entusiastisk lärarkraft. Det visade sig dock att ingen sökte. Böneämnet blev allt viktigare för mig och till slut kände jag mig personligen kallad – trots åldern då! Jag har en tid känt både en längtan och ett behov av en paus i mitt arbete på Solängsskolan, en kristen friskola i Örkelljunga, där jag arbetat och trivts i 17 år. Jag ser detta som ett bönesvar och en anvisning från Herren.
Etiopien är inget avlägset främmande land för dig. Berätta!
Etiopien är mitt första hemland. Jag föddes som nummer tre i en syskonskara på fyra. Efter två söner gladdes mina föräldrar åt en dotter, vilket man hade svårt att förstå i Asella 1951. Mina föräldrar Birgit och Martin Hjort var verksamma som missionärer där. När jag var 14 år gammal flyttade familjen till Sverige. Mina bröder har under åren också varit missionärer, och Etiopien har funnits med som en naturlig del i familjens liv. Jag har som vuxen också tillsammans med min man besökt landet ett par gånger.
Du är gift med Lasse, som är läkare. Arbetar han vidare med geriatrik och rehabilitering i Hässleholm medan du reser ensam, eller?
För Lasse kommer detta med min nya tjänst mycket lägligt. Han har möjlighet att få göra ett avbrott i sitt arbete och reser med mig till Asella, vilket faktiskt är en förutsättning för att det skall kunna fungera. Det känns viktigt att göra detta tillsammans. Lasse går inte in i någon specifik arbetsuppgift men är öppen för de möjligheter och behov som Herren visar i Asella. I förhållande till den övriga familjen kommer det också i rätt tid eftersom våra fyra barn har sina egna liv och klarar sig väl på egen hand.
Vilka förväntningar har du inför ditt nya arbete?
Det är spännande att komma tillbaka till Etiopien som vuxen för att arbeta där. Roligt att få lära känna familjen Göransson och förhoppningsvis komma i närkontakt med folket i Asella och se vad Gud har gjort och gör där. Vi kommer att lära oss mycket. Jag förmodar att jag får mer än jag kan ge.
Det blir en utmaning att arbeta med tre elever. Idag har jag 26. Spännvidden blir dessutom över tre årskurser. Jag vet vad det innebär att vara missionärsbarn och tror mig kunna fylla en del av de behov som barnen i Asella har. Nu ser jag fram emot jobbet med glädje och ödmjukhet.
CARLÅKE SÖDERLIND
Missionssekreterare