Men när tiden var fullbordad sände Gud sin Son, född av kvinna och ställd under lagen, för att han skulle friköpa dem som stod under lagen, så att vi skulle få söners rätt. Och eftersom ni är söner, har Gud sänt i våra hjärtan sin Sons Ande som ropar: ”Abba! Fader!” Så är du inte längre slav utan son, och är du son är du också arvinge, insatt av Gud. gal. 4:4–7.
När jag började gå i kyrkan 1972 fick jag ofta hjälpa till med att hålla dopljuset och tända ljuset när prästen göt vattnet över barnets huvud. Prästen hade inte så stor variation på sina doptal. Ett kort stycke från ett av talen kommer jag ihåg. Han sa ungefär så här: ”Ert barn har blivit fött in i en familj. Men i dag vid dopet föds det in i ännu en familj: Guds familj.”
Senare i livet har jag hört att Guds barn blir vi genom något som kan liknas vid adoption. Enligt dem som kan grekiska finns det ett bibelställe där det svenska ordet barnaskap är en översättning av ett grekiskt ord som betyder adoption. Jag tänker på Rom. 8:15, där Paulus skriver att vi inte har fått slaveriets ande utan barnaskapets Ande.
I Galaterbrevet skriver Paulus att vi har fått ”söners rätt” (4:5). Här står samma grekiska ord, som betyder adoption. Vi har söners rätt att komma till Gud som till vår far. Just därför står det att vi får säga: ”Abba! Fader!”
Att Gud vill adoptera oss som sina barn har sin orsak i att han älskar oss. Guds kärlek är inte självisk eller egoistisk. Det var med denna kärlek som Jesus mötte en rik man. Mannen frågade Jesus vad han skulle göra för att få evigt liv. Det står att Jesus fick kärlek till mannen (Mark. 10:21). Den kärleken har Jesus till alla människor. Han vill att alla skall bli frälsta och komma till kunskap om sanningen.
Att vara ett Guds barn innebär frihet. Frihet i Bibeln är inte vad den naturliga människan tänker sig. Frihet är inte att vara fri att göra precis vad man vill. Frihet är att vara bunden vid Jesus på ett sådant sätt att man inte är beroende av något annat än honom. Genom Jesu död kan vi lösas från det som binder oss och hindrar oss att leva i gemenskap med Jesus.
Livet som Guds barn innebär för oss också ett annat förhållande till vår nästa. Jesus talar om att vi ska älska våra ovänner och be för dem som förföljer oss (Matt. 5:44). Det handlar om en följd av tron och inte om något krav. Breven i Nya testamentet börjar med att tala om Jesu seger – längre fram följer förmaningar. De är egentligen uppmuntran. Eftersom du har tagit emot Jesu seger, som han vann genom sin uppståndelse, så låt den forma och prägla ditt liv!
Vi har alltså mycket att tacka för, mycket att be om förlåtelse för och mycket att be om hjälp med i våra dagliga liv. Men främst behöver vi be om förnyelse av vårt förhållande till Gud som Hans barn.
Bön: Herre, vi tackar dig för att vi i dopet blev dina barn. Hjälp oss att leva som dina barn. Ge oss lust att lyssna till ditt ord i Bibeln och hjälp oss att förstå det. Amen.
Jan Eriksson
Fil.kand., Kristianstad