Den pågående flyktingkatastrofen ställer Europa inför stora utmaningar. Politisk kraftsamling efterfrågas, men i lika hög grad medmänniskor som ger av sin tid.
Den pågående flyktingkatastrofen ställer Europa inför stora utmaningar. Politisk kraftsamling efterfrågas, men i lika hög grad medmänniskor som ger av sin tid.
VID VISSA TILLFÄLLEN ställs de politiska idealen på sin spets. Ord som tidigare använts så lättvindigt att de nästintill förlorat sin betydelse blir plötsligt djupt betydelsefulla. Den akuta flyktingkris som världen nu upplever är ett sådant exempel. Vad betyder det, rent praktiskt, att våra politiker vill främja värden som rättvisa, jämlikhet och frihet när miljoner människor är på flykt strax utanför Europas gränser?
En fråga i Bibelns centrum I Bibeln beskrivs det hur man skall förhålla sig till invandrare och främlingar. Inte minst den gammaltestamentliga lagen behandlar frågan. Förhållandevis välkänt är påbudet från Tredje Moseboks nittonde kapitel: När en främling bor hos er i ert land, skall ni inte förtrycka honom. Främlingen som bor ibland er skall räknas som infödd hos er. Du skall älska honom som dig själv. Ni har ju själva varit främlingar i Egyptens land. Samma hållning upprepas i Nya Testamentet, allra tydligast i liknelsen om den barmhärtiga samariern där Jesus underkänner idén om att medmänsklighet och kärlek begränsas av nationell och kulturell tillhörighet.
Värt att notera är också att författaren till Hebreerbrevet använder sig av det gammaltestamentliga motivet om främlingskap för att visa på att de kristna är främlingar här på jorden. Synen på främlingen är alltså en fråga som befinner sig i Bibelns centrum, från Gamla Testamentets lagbud till Jesus och apostlarnas undervisning. Det är med andra ord något vi som kristna verkligen behöver ta emot och leva efter.
Ge av vår tid
Flyktinghjälpen sker på två nivåer i samhället. Dels på lokal individ- och föreningsnivå och dels på politisk nivå. Politiken är till sitt väsen både teoretisk och praktisk då det politiska arbetet består i att låta idéer få konkreta och praktiska uttryck i samhället. Exakt hur de goda övertygelserna skall implementeras och uttryckas i praktisk politik är alltid en avvägning. Man måste kompromissa. I det här fallet inte bara med sina egna övertygelser utan också med människors möjlighet att överleva.
I Sverige har man valt att låta alla flyktingar från Syrien få uppehållstillstånd. Samtidigt hjälper man inte människor i behov av skydd att ta sig till Europa och Sverige. En konsekvens av det är att man håller fast vid alla de goda orden. Den politiska teorin behålls intakt samtidigt som man begränsar de belastningar för samhället som en stor invandring kan föra med sig. Ytterligare en konsekvens av detta förhållningssätt är att människor tvingas riskera sina liv när de på illegal väg flyr in över Europas gränser. Här finns en diskrepans mellan teori och praktik, mellan övertygelse och handling, som vi kristna inte kan tiga om.
Mindre komplicerat är arbetet på individ- och föreningsnivå. De som arbetar med integration och hjälp till nyanlända menar att det viktigaste som vi kan ge av är vår tid. Om det finns en vilja att hjälpa så finns det möjligheter att engagera sig lokalt.
STRÄVAN EFTER ATT DRIVA EN POLITIK som är ärlig och rättvis och som håller fast vid det ovillkorade människovärdet skiljer sig från strävan att hjälpa från människa till människa. Båda är dock nödvändiga i en tid som denna. Utan att ta ställning till hur man gör praktisk politik av den politiska övertygelsen om att främlingen har rätt till hjälp går det att säga att detta är ett värde som vi som kristna måste kämpa för. Som kyrka och som kristna måste vi också fråga oss själva vad vi kan göra för främlingarna i vår närhet. Vi som ju själva är främlingar här på jorden.
ANDERS EK,
ungdomssekreterare, Malmö